Tidigare:

Emma Eriksson. Är hon svensk?

“Är du svensk? Med tanke på ditt namn?” sa jag.

“Jupp, stolt svensk jobbar på St. Georges” sa hon och log lite lätt.

“Förlåt tt jag tränger mig på såhär, men, hur gammal är du?” sa jag.

“Det gör inget. Jag är 23” sa hon.

Va? Får man ens jobba som läkare när man är så¨ung??

“Får man ens jobba som läkare när man är så ung?” sa jag förvirrat.

“Njaa, egentligen inte. Men jag hade varit så duktig i skolan och på högskolan att jag fick börja jobba direkt efter” sa hon och log.

Jag började tänka efter. Emma Eriksson. Jag känner igen det namnet. JUSTE! Det är tjejen som jag var så bra kompis med när jag gick i åttan!

“Känner du möjligen nån Elin Strength?” sa jag och log.

Hon såg ut att tänka efter. Sedan lös hon upp.

“Ja. Det var en tjej som gick i åttan när jag gick i tredje, jag och hon var jätte bra kompisar!” hon log jättestort.

“Då kommer du kanske bli väldigt glad nu” sa jag och log ända ner till fötterna.

“Jaha? Varför då?” hon såg en gnutta förvirrad ut.

“För att jag är Elin! Elin Strenght” sa jag och hon lös upp.

”Gud! Elin! Är det sant? Är det verkligenf du? Jag har saknat dig så mycket!”sa hon.

“Jag har saknat dig med Emma. Mycket”

Sedan kom jag på att Sam låg döende bakom henne. Jag suckade och försökte att inte börja gråta igen. Zayn kom fram till mig och började pratya med mig. Det kändes som jag och han bara blev mer och mer vänner för varje sekund. Zayn kändes som min bästis. Han var skön och lätt att prata med. Han förstod mig när jag berättade hur svårt det var för mig att förstå att Sam var döende. Det kändes som jag känt han förevigt.

1. Fuck the haters.  2. Louis och Eleanor.

Zayn var faktiskt väldigt lätt att prata med. Han förstod allt. Och när jag börjat gråta över att Sam var döende hade han tröstat mig. Vilket kändes väldigt skönt. Harry hade försökt sig på att trösta Lisa, vilket var omöjligt. När saker gäller Sam, och sakerna är allvarliga, kan man nästan aldrig trösta henne. Trots att jag och Lisa är tvillingar, är vi väldigt olika i personlighet. Lisa gråter inte lika ofta som jag gör, men jag är betydligt starkare att hålla mitt humör uppe. Lite egoistiskt att säga så kanske, men Lisa håller faktiskt med om den delen. Lisa hade slutat gråta nu. Hon tittade på mig, och det var som jag såg mig själv, precis efter dagen jag blivit våldtagen. Stackars Lisa. Hon måste ta det här väldigt hårt. Hon älskar ju Sam, mer än allt i världen. Hon höll honom hårt i handen just nu. Emma kom tillbaks in i rummet.

”Vi är ganska säkra på att han kommer klara sig” log Emma och översatte sedan för dom övriga i rummet. Jag sken upp i världens största leende och gick och kramade Emma, hårt. Sedan gick jag tillbaks och satte mig bredvid Zayn igen. Zayn log vänligt mot mig. Jag log tillbaks. Han kommer nog klara sig. Harry kom och la armen om mina axlar. Jag tog inte bort den. Det faktum att mina känslor blivit ännu större efter den där kyssen. Bara jag tänkte på det, virvlade det fjärilar i magen på mig. Harry och Zayn. Dom har alltid, okej jag vet att man inte ska ha favoriter, men dom har alltid varit mina favoriter. Jag gick in på twitter och mitt leende försvann. Jag såg en bild på mig och Harry, förut idag, på vägen till Nandos. Vi höll varandra i handen. Det stod så här:

1DUpdates @HarryStylesLove♥

Who is this girl? His new girlfriend? She's ugly anyway. #FuckYouUglyBitch

Jag var stark utav mig så jag höll mig från tårarna. Men asså, kalla mig ful? Är jag verkligen ful? Visst, Lisa har sagt det, men på skoj. Men, är jag verkligen så ful? Och bitch? Hon känner inte ens mig? Jag stängde snabbt ner twitter och ställde mig hastigt upp. Harrys arm föll ner på stolen jag suttit på. Jag var full av ilska. Visst kalla mig ful, men en bitch, det är jag definitivt inte. Det var bara en bild! Visserligen hade vi både erkänt att vi gillade varandra, men vi var inget par. Harry ställde sig upp bredvid mig. Man såg antagligen att någonting var fel.

”What's wrong?” frågade Harry och drog med mig ut ur rummet och stängde dörren.

Jag ville inte att han skulle få veta det, inte än i alla fall.

”Nothing” sa jag och tittade bort.

”I can see that something is wrong” sa han och lutade sig mot väggen.

Jag höll masken och tittade på honom.

”I promise. Nothing is wrong”

Jag ville verkligen inte dra in honom i det här. Han behövde inte oroa sig. Särskilt inte över mig. Han var redan en stor kändis och skulle inte behöva oroa sig.

”Elin.” han tog mina händer. ”Please. Tell me”

Han röst var så mjuk. Som om han verkligen ville hjälpa mig. Några tårar bildades i mina ögon men jag torkade bort dom och höll tillbaka dom andra tårarna som brände bakom ögonlocken.

”Okey” andades jag.

Jag tog fram mobilen ur fickan och klickade upp twitter. Jag letade reda på tweeten och visade Harry. Hans ansiktsuttryck förändrades.

”You are definitely not ugly. And certainly not a bitch” sa han och kollade mig i ögonen.

”Okey. It's one thing to call me ugly. But bitch. Nah. I am not a bitch. Ugly, I can agree to that, but bitch. No” sa jag snabbt.

Harry kollade på mig en stund. Han pussade mig på kinden.

”You are nothing of that” sa han.

Sedan kysste han mig. Jag la min armar om hans hals. Dörren öppnades och Zayn kom ut. Han tittade konstigt på oss och jag drog mig undan. Sedan tittade Zayn på Harry och vickade på ögonbrynen. Harry gav Zayn en mördarblick. Jag fnissade till och gick in till Sam igen. När jag gick in fick jag en chock. Sam satt upp. HAN SATT UPP. Jag sprang fram till Sam och satte mig på en stol av andra sidan sängen eftersom Lisa satt på ena sidan.

”Sam, are you better?” sa jag försiktigt.

”Much better” log han.

Jag log mot han och gick in på twitter. Jag struntade fullständigt i den där tjejen, som det antagligen var, skrivit. Jag började skriva en tweet.

ElinSt @ElinStrenght

My sisters boyfriend @SamWerner is much better now. Love you boy<3 xx

Jag klickade på skicka och tittade runt en stund. Sedan tittade jag på mina följare. Jag började fangirla en stund. Killarna följde mig. Harry och Zayn kom in springandes när jag fangirlade som mest. Dom tittade oroligt på mig.

”What have happend?” sa dom oroligt.

Jag bara pep som svar. Dom kom fram till mig.

”Are you okey?”

Jag lyckades nicka. Sedan fortsatte jag fangirla mot mitt knä för att det inte skulle låta så högt.

”Are you sure?”

Jag nickade och fortsatte att pipa.

”Why are you screaming then?” undrade Harry.

Nu lyckades jag prata.

”I can't believe that you follow me on twitter?” sa jag och tittade med stora ögon på dom.

Dom började skratta.

”Was that why you screamed like hell?” skrattade dom.

”Ehm yes? Who else wouldn't do that? I mean, I'm a fan” sa jag och fortsatte kolla på dom med stora ögon. Dom skrattade mer. Jag blev lite småsur och fortsatte kolla runt på twitter. Tills mina ögon fastnade på en tweet från Rich.

RichWe @RichardWest

Vi saknar dig @ElinStrenght. Längtar tills vi kommer upp om 3 dagar! Hoppas du har det bra i London i alla fall. Vi älskar dig <3 xx

Jag log och klickade på svara.

ElinSt @ElinStrenght

Aww gubben! Saknar er med. Längtar tills ni kommer upp också! Jag har det jättebra! Älskar er med <3 xx

Jag stoppade ner mobilen i fickan igen. Jag tittade upp mot Sam. Han såg ut att må hyfsat bra. Jag gick runt till andra sidan sängen och drog i Lisas tröja. Hon tittade upp mot mig. Jag signalerade att vi skulle gå. Hon nickade, böjde sig fram och kysste Sam, sedan gick vi. När vi kom ut tog Harry min hand. Igen. Jag log för mig själv och strök håret bakom örat. Helt plötsligt blixtrade nått till och jag släppte Harrys hand och tittade mig omkring. Jag såg ingenting. Men det prasslade i buskarna. Jag var för feg för att ta Harrys hand igen så jag gick fram till Lisa och tog hennes hand istället. Jag tittade bak och Harry såg besviken ut. Jag fnissade till och mimade 'sorry'. Han nickade. Jag vände fram huvudet igen. Vi gick en stund tills vi kom fram till Nandos. När vi kom haglade frågorna över oss. Varför vi varit på sjukhuset? Om nått hade hänt mig och Lisa? Varför vi stannat så länge? Varför, varför, varför..

"Can you please shut up for one second!" sa jag.

Alla tystnade och kollade på mig.

"Me and Lisa was at the hospital 'cause Sam was worse. But his better now. Key, was that answer good enough?"

Dom nickade tyst. Jag suckade och himlade med ögonen. Jag satte mig på stolen. Harry och Lisa satte sig på varsin sida om mig. När jag tittade ut genom fönstret såg jag nån som fick mig tappa hakan. Jag kvävde ett skrik. Var det verkligen Ed Sheeran?

”Lisa! Nyp mig. Är det där verkligen Ed Sheeran?” sa jag och knep ihop ögonen.

Tidigare:

Elins perspektiv:

Nu var vi framme. Jag såg en förvirrad Angie en bit framför. Jag hoppade ur bilen och sprang mot henne. Jag hoppade på henne bakifrån och hon gav ifrån sig ett skri. Hon vände sig om för att slå mig på käften, men då la hon märkte till att det var jag.

“Elin!!!” skrek hon.

Folk kollade på oss med blandande blickar. Arga, roade, irriterande.

“Angie! Gud vad jag har saknat dig!” skrek jag.

Angie svarade inte utan tittade på en punkt bakom mig. Jag vände mig om, Harry och Lisa. När dom kom fram sa jag:

“Harry, this is Angelica, Angie, this is Hazza” sa jag med ett leende.

Angie svarade inte.

“Do you know each other?” viskade Angie fram.

“Yes” log Haz.

“Elin. Du ska få betala för att du inte berättat” sa Angie och höjde ett finger mot mig.

Jag skrattade åt henne. Vi gick tillbaka mot bilen. Alla satte sig på samma ställe som förut, förutom Angie då, som precis kommit. Att Hazza satt så nära mig gjorde mig otroligt nervös. Jag ville bara kyssa honom. I just really, really, really, really, really, want to kiss you.

1. Geuss? ;) 2. Tjaa, vem tror ni Elin menar med detta? ;)

Jag tror att jag var stel av tankar på att jag ville kyssa Harry hela resan. Vilket var väldigt konstigt för jag har aldrig känt såhär för en kille förr. Harry fick mig att må på ett speciellt sätt. Ett bra sätt förstås. Jag ville bara ha honom. Kyssa honom på munnen när jag ville, inte bry mig om att jag får hat.. Men Harry gillar inte mig. Varför skulle han göra det egentligen? Jag är bara en vanlig tjej från Sverige, som fått lyckan att bli kompis med dom. Självaste One Direction. Bara den tanken gjorde mig glad. Att vara vän med dom var stort. Dom är liksom världs kända. Världs kända. Tänk att lilla jag fått chansen att bli vän med dom. Till och med kysst Harry. En gång utan mening, en gång på dejten. Jag tror inte det betyder särskilt mycket för Harry ändå. Varför skulle det göra det? Angie verkar tycka att det är coolt att jag och Lisa är kompisar med dom i alla fall. Vilket inte är så konstigt eftersom hon är ett fan. Jag måste komma på ett bra sätt att berätta om dejten och kyssen till henne. Nu var vi framme. Jag klev ur bilen. Angie gjorde samma sak. Vi gick in i huset allihopa. Killarna kom springandes. Alla hälsade Angie välkommen. Angie ville se mitt rum. Jag började gå uppför trappan. Angie följde efter. När vi kom in på mitt rum, tappade Angie hakan. Det ända hon fick fram var 'wow'.

“Okej. Jag har en sak jag måste berätta” sa jag.

Nu eller aldrig. Hon måste få veta om kyssen.

“Okej?” sa hon.

Jag började berätta. Om hur Harry bjudit ut mig, hur dejten varit. Och sist ut av allt, kyssen. Angie drog efter andan när jag berättade det.

“Fyfan vad coolt! Min bestie har kysst Harry Styles!!” skrek Angie. “För vi är väll bästisar igen?”

Det märktes att hon var nervös. Men jag log bara.

“Klart!” log jag.

Nån öppnade dörren.

“Someone screamed my name” log Harry.

Jag pekade oskyldigt på Angie. Hon rodnade och tittade ner i golvet. Harry skrattade och gick ut. Han hade världens finaste skratt asså!

“Fast min kärlek är ju Zayn” log Angie och rodnade.

“Påtal om det, jag visade ett foto av dig till alla, Zayn tyckte du var het” log jag.

Angie tappade hakan. Sedan skrek hon.

“Du sa vaad! Sa han det?! Självaste Zayn Malik?! Från One Direction?!!” jag tror att halva jordklotet hörde henne nu. Alla kom in springandes på mitt rum, förutom pappa och Lisa.

“Angie, you should shut up” sa jag och skrattade.

“My fault” sa Angie och höjde händerna.

Alla började skratta.

“We didn't realized that Angie was like you Elin”

Jag gav dom långfingret. Dom började bara skratta ännu mer. Jag gick fram till min garderob och skulle ta fram en sak och visa Angie. Då ramlade alla mina One Direction posters ur. Jag skämdes ihjäl.

“Shit. Fuck. Oh my god” sa jag.

Typ hälften av mina posters var på Harry och jag tror dom märkte det för dom började knuffa Harry i sidan.

“I'm just a big fan that's all, hah” sa jag.

Fast jag var mer än det. Jag hade en lapp undangömd under kudden och på den stod det:

LOVE       IN LOVE     REALLY IN LOVE

Och jag tror jag faktiskt är det sis nämda.. I Harry.

Harrys perspektiv:

“I'm just a big fan that's all, hah” sa Elin.

Shit hon hade många posters. Många, väldigt många var på mig. Jag log. Killarna började knuffa mig i sidan. Och jag tror Elin märkte det, för hon rodnade. Shit, hon var så söt när hon rodnade.

“Who's your crush then?” sa Louis till Elin och knuffade mig i sidan. Igen.

“Shut the fuck up!” sa hon och rodnade igen.

Hon sa nåt på svenska till Angie.

“Okej. Du vet att H är mitt crush. Men du måste hålla käften”

Vafan nu det betydde? Alla vi såg ut som frågetecken och Elin log bara. Big smile! Haha.

“Elins crush are..” började Angie men Elin slängde sig över henne och täckte för hennes mun.

“If you say it, I promise that I kill you” sa hon och alla började skratta.

Sedan märkte jag. När hon tog i sin Iphone, shit de här har jag inte märkt tidigare. Hon hade ett mobilskal på mig. När Elin såg att jag tittade på det, rodnade hon värre än någonsin och stoppade kvickt ner den i fickan. Hon hade mig som mobilskal. Var det ett tecken? Nej. Hon var säkert bara ett vanligt fan som hade mig som mobilskal. Miljoner fans hade det. Alla gick ut ur rummet, inklusive Angie. Jag stannade kvar. Elin med. Det blev en pinsam tystnad. Jag gick fram och ställde mig bredvid henne. Hon tittade upp på mig och rodnade. Hon höll kvar sin blick på mig. Jag böjde mig fram och kysste henne. Hon blev förvånad men kysste mig tillbaks. Hon la upp händerna om min nacke. Det här har jag väntat på länge. Kyssa Elin. Hon avbröt kyssen. Hon tog bort sina händer från min nacke och rodnade och tittade ner i marken.

“I don't know about you..” började hon. “But I really like you, Harry, not like a fan”

Hade hon precis sagt det där? Jag smälte, tror jag. Jag känner ju exakt likadant för henne.

“I feel the same” sa jag och log.

Hon tittade upp på mig.

“You do?” hon lät uppriktigt förvånad.

“Yes” hon log och kysste mig.

Och jag ville stanna i detta ögonblick förevigt. Men då kom killarna in + Lisa. Dom började busvissla. Glädjedödare. Elin hoppade kvickt undan och gömde ansiktet i händerna. Sedan började hon skratta. Hennes skratt smittade av sig. Vi skrattade mycket. Elin skakade på huvudet och tittade på killarna och Lisa.

“Killjoy” sa hon och skakade på huvudet igen.

Sedan fortsatte hon skratta.

“Angiieee!” skrek hon.

Angie kom springandes.

“Jag kysste precis H. Vet du hur skön känsla det är eller?” sa Elin och log lyckligt.

Varför måste hon prata svenska? Blä.

Elins perspektiv:

“Jag kysste precis H. Vet du hur skön känsla det är eller?” sa jag och log lyckligt.

“Du gjorde vad?” log Angie.

“Jupp! Och förklarade mina känslor. Att jag verkligen tycker om honom, och inte som ett fan” sa jag.

“Och vad sa han då?`” fnittrade Angie.

“Han sa att han kände likadant! Jag dör av lycka här! Lisa! Mun mot mun metoden. Jag kan inte andas!!” skrek jag. Även fast jag kunde andas.

“I think you can breath anyway Elin” sa Lisa retsamt.

“Nah. I can't” sa jag och låtsades sluta andas.

Lisa kom fram till mig med putande läppar.

“It's okey! I can breath again!” sa jag panikslaget.

Alla började skratta. Jag hade verkligen världens bästa syster. Om 3 dagar... FUCK!

“Shit! Fuck fuck fuck!!!” sa jag.

“What?” sa alla andra.

“José, Richard and Alex comes about three days! I have forgot that! I must call José” sa jag panikslaget. Jag tog upp mobilen och slog in José's nummer. Hon svarade.

“Hello banana face!” sa hon glatt.

“Banana face? Nothing better than that?” sa jag.

“Nope. Vad vill du förresten? Jag är liiite upptagen”

“Haha vadårå? Kissparty or what?” sa jag och alla runt omkring mig började skratta.

“Slutaaaa. Ja, kissparty som du kallade det” sa hon surt.

“Asså. Ofta du är tillsammans med Rich's brorsa. Fyfan vad pinigt!!” skrattade jag.

“Men hallå? Jag har ju varit kär i honom i evigheter. Dessutom var du kär i Rich förut. Kommer du ihåg hur sur jag blev när du berättade att Alex var kär i dig?”

“Haha! Yes! You was like 'Fuck you, go and die'” skrattade jag.

“Men hallå? Jag var, eller är, ju käär!”

“Inloooveee” sa jag och skrattade. “Jaja, jag skulle bara fråga när ert flyg går på lördag?” sa jag.

“Oh! Det går klockan 11:24 på morgonen. Det kommer fram 13:24” sa José.

“Okej babe! Ses där då!” sa jag.

“Jupp banana face, ses där!”

“Förresten. Det var inte mitt fel att Rich var så snygg. Okej han är snygg, men han är gay, dessutom är jag inte kär i honom” sa jag och log.

“Hahaha, vadå, är det fel på att vara gay?” skrattade José.

“Nej. Of course not. Klart inte! Bara det att jg inte är kär i honom längre!” sa jag snabbt.

“Haha, okej, see ya babeee”

“Yeah! See ya babyyyy” sa jag och la på.

“Who's gay?” frågade Louis nyfiket.

“Rich. My bestie” sa jag och log.

“Do you kno that Elin was inlove with him before she know that he was gay” Lisa försökte nog ta död på mig nu. Varför berättade hon det där?

“Shut up Lisa. It was like..” jag började räkna. “Four years ago!”

“Oh.. sure.. sure thing, sure thing” sa Lisa ironiskt.

“BUT IT WAS FOUR YEARS AGO” sa jag, skrek jag.

Lisa skrattade åt mig.

“I know. I'm just kidding”

“Thank god” sa och slog ena handen för pannan.

Jag bestämde mig för att logga in på twitter. Jag tog upp min mobil och klickade fram twitter.

ElinSt @ElinStrength

Miss all friends in Sweden a lot! (I Love you @JoséfinéFrench)

Jag log när jag såg att José skrivit ett svar.

JoséFr @JoséfinéFrench

We miss you too Elin! (I love you too @ElinStrength)

Gud vad gullig hon är.

“Do you have twitter?” sa Harry som tittade över min axel.

Jag hoppade högt.

“Ehm... Yes! Stop scare me!” sa jag.

Han började skratta. När jag tittde mig omkring var det bara han och jag kvar i rummet. Konstigt? Nej. Varför blev det alltid vi kvar? Haha. Jag gick in och tittade på vad killarna skrivit.

Louis Tomlinson @Louis_Tomlinson

Come just on Harry to do one particular thing. Shame on you Haz! Haha. :) xx

Jag började skratta. Louis var ju bara för rolig.

“What is it?” undrade Harry.

Jag visade Harry. Han började skratta. Jag gick vidare och tittade på Liams twitter.

Liam Payne @Real_Liam_Payne

Harry. You are weird. Really weird. ;) xx

Jag fortsatte kolla på dom andras.

Niall Horan @NiallOfficial

Gosh Harry. Gongratz, or whatever you say..

zaynmalik1D @zaynmalik

You're the weirdest Hazza, I've alwys say! :) x

Sedan tittade jag på Harrys.

Harry Styles @Harry_Styles

I'm the weirdest guys! You always knew it! ;) x

“Yeah Haz. We have always knew that” sa jag.

“You have?”

“I'm a stalker.. so yes. Probably” skrattade jag.

“Shit. I always forgot that you are a fan” skrattade han.

Angie stormade in i rummet.

“Inget läge för flirtning! Asviktigt grej!!” sa Angie.

“Vi flirtar inte. Vi pratar bara” sa jag.

“Sak samma. Viktig sak. Zayn. Flirtade med mig. Jag dör, hjäälp!” sa hon och låtsades svimma.

Harry kollade roat på Angie.

“Gå tillbaks och låt honom flirta med dig då, du gillar väll honom?” flinade jag.

“Ja men..” började hon.

“UT! UT OCH GET HIM” sa jag och knuffade ut Angie ur rummet.

Jag skakade på huvudet och stängde dörren.

“What did she say?” sa han nyfiket.

Jag skrattade.

“She said that we should stop flirting and I said that we not flirting” jag skakade på huvudet och fortsatte. “And then she said that Zayn flirting to her and she died 'cause she is madly inlove with him, then I said that she can go and get him, and then I pushed her out”

Harry började skratta.

“Yeah. Zayn thinks she is hot”

“I know” log jag.

Jag vände mitt ansikte mot Harrys, vilket bara var 3 centimeter ifrån mitt eget. Harry böjde sig fram och kysste mig. Vilket fick mig att må otroligt bra. Att kyssa mitt crush, det är en dröm som går i uppfyllelse. Att kyssa Harry, från 1D är också en upplevelse. Jag kysste honom tillbaks. Jag log mot honom och gick sedan och hämtade min väska.

“We should go out and eat. My dads food taste like shit” sa jag och Harry skrattade.

Vi gick ut från mitt rum.

“Guys! Want to go to Nandos and eat?” sa jag.

Niall kom springandes.

“Did you mention 'eat'?” sa han nyfiket.

Jag skrattade och nickade.

“Guys! Were going to eat! Come now or never!!” skrek Niall.

Det gjorde bara så jag skrattade ännu mer. Jag gick till hallen och tog på mig skorna. Alla andra kom efter. Vi började gå och jag gick längst bak med Harry. Harry tog försiktigt min hand och hela jag blev varm. Jag log mot honom. Han log tillbaka. Sedan vände jag bort huvudet och fortsatte gå. Vi kom fram och beställde. Jag tog samma sak soma förra gången, cheeseburger. Min mobil började ringa. Sam stod det på sisplayen. Jag sken upp och svarade.

“Hello Sam!” sa jag glatt.

“Hello Elin.. I'm.. Not.. Better.. Come to the hospital.. Take Lisa with you” han lät väldigt svag.

“Sam? Are you okey?”

“No.. Please.. Come to the hospital, and take Lisa with you” sa han precis innan samtalet bröts.

Jag vände mig i ren panik mot Lisa.

“Lisa. Nu. Sam är inte bättre. Han kanske är på väg att dö. Och han vill att vi ska komma till sjukhuset. Nu!”

“Du sa vad? Kom igen då!” sa Lisa och det bildades tårar i hennes ögon.

Vi började springa. Vi sprang det fortaste vi kunde. När vi kom in på sjukhuset gick vi genast fram till receptionen.

“Sam Werner”

Vi fruktade att hon skulle säga att han redan hade avlidit. Men hon sa samma sak som förra gågen.

“Floor 4, door 106th” log tanten.

Vi sprang mot hissarna och åkte upp. Vi gick snabbt fram till hans rum. Vi knackade på dörren. Vi hörde ett svagt 'come in'. Vi öppnade dörren och där låg en blek, om inte spöklik, Sam. Lisa sprang fram till honom och satte sig på närmsta stol. Hon tog hans hand och sa några ord som jag inte kunde höra. Jag ringde upp Harry och gick ut ur rummet.

“Where are you?” var det första Harry sa.

“At the hospital” sa jag.

“What? What have happend? Shit, are you okey?” han lät orolig.

Jag hörde killarnas mummel i bakgrunden och hur Harry sa att vi var på sjukhuset. Mummlet ökade.

“Yes. Sam has happend. Yes I'm okey, but Sam are not” sa jag.

“Wait.. Are Sam worse?” sa han.

“Yes. Lisa crying like an idiot” sa jag.

“Should me and the guys come?” sa Harry.

“No, only one or two, It's not good with many people when he feel so sick” sa jag.

“Okey.. Me and Zayn coming, shall Angie come to?”

“Ehm.. no, it's best that she stay with the others” sa jag.

“Okey.. We coming in five minutes!” sa han och la på.

Jag gick in till Lisa igen. Hon satt och storgrät och Sam strök henne mödosamt över huvudet.

“Sam, mår du bätt...” juste, han kan inte svenska. “Sam, do you feel better?”

Han skakade försiktigt på huvudet. Jag nickade. Okej. Det här är inte bra. Jag började gråta. Jag vände mig mot dörren för att gå, men då öppnades den av sig själv. Jag fortsatte gråta och sprang och kramade Harry, som det var som kommit. Jag grät högt mot hans axel och han strök mig över ryggen. Jag snyftade högt. En sköterska kom in i rummet. Hon tittade på Harry med stora ögon, sedan fortsate hon mot Sam. Hon var antagligen ett fan. Hon var väldigt ung för att vara sköterska. Jag släppte taget om Harry och vände mig mot sköterskan.

“Will he survive?” sa jag.

“We're not sure. But his condition is a little better, not much but a little” sköterskan log lite.

Jag log lite osäkert mot henne. Sedan tittade jag på hennes namnskylt. Emma Eriksson. Är hon svensk?

“Är du svensk? Med tanke på ditt namn?” sa jag.

“Jupp, stolt svensk jobbar på St. Georges” sa hon och log lite lätt.

“Förlåt tt jag tränger mig på såhär, men, hur gammal är du?” sa jag.

“Det gör inget. Jag är 23” sa hon.

Va? Får man ens jobba som läkare när man är så¨ung??

“Får man ens jobba som läkare när man är så ung?” sa jag förvirrat.

“Njaa, egentligen inte. Men jag hade varit så duktig i skolan och på högskolan att jag fick börja jobba direkt efter” sa hon och log.

Jag började tänka efter. Emma Eriksson. Jag känner igen det namnet. JUSTE! Det är tjejen som jag var så bra kompis med när jag gick i åttan!

“Känner du möjligen nån Elin Strength?” sa jag och log.

Hon såg ut att tänka efter. Sedan lös hon upp.

“Ja. Det var en tjej som gick i åttan när jag gick i tredje, jag och hon var jätte bra kompisar!” hon log jättestort.

“Då kommer du kanske bli väldigt glad nu” sa jag och log ända ner till fötterna.

“Jaha? Varför då?” hon såg en gnutta förvirrad ut.

“För att jag är Elin! Elin Strenght” sa jag och hon lös upp.

”Gud! Elin! Är det sant? Är det verkligen du? Jag har saknat dig så mycket!”sa hon.

“Jag har saknat dig med Emma. Mycket”

Sedan kom jag på att Sam låg döende bakom henne. Jag suckade och försökte att inte börja gråta igen. Zayn kom fram till mig och började pratya med mig. Det kändes som jag och han bara blev mer och mer vänner för varje sekund. Zayn kändes som min bästis. Han var skön och lätt att prata med. Han förstod mig när jag berättade hur svårt det var för mig att förstå att Sam var döende. Det kändes som jag känt han förevigt.

Tidigare:

“Hey handsome girl on the other side of the phone!” skrek hon.

“Hey there freaky!” skrek jag tillbaka.

Jag tittade mot huset och såg nån vara tryck mot fönster rutan, nej in nån, några. Hmm, ifall jag ser rätt så är det, Lisa, Louis, Zayn, Harry, Niall och Liam. Kanske för att jag skrikit?

“What's up?”

“Inget speciellt. Har just bråkat med både Harry och Louis” suckade jag, men log fortfarande för att ingen skulle sa att jag var trött på allt det där.

“Tråkigt att höra. Hoppas det blir bättre” sa hon. “Meen, vet du?”

Hon lät väldigt glad när hon sa det sista.

“Nej?” sa jag glatt.

“Jag har blivit tillsammans med Alex, du vet, han i trean, som är ett år yngre än oss” sa hon.

José hade varit kär i Alex i evigheter, även fast han var yngre. Jag reste mig upp och började hoppa av glädje, även fast hon inte såg det.

“Du sa vaaad! Grattiis!!!” skrek jag.

Jag och Alex var väldigt bra vänner. Så det var bra, annars skulle jag få lov att lära känna honom. Och jag är den typen som är ganska svår i början.

“Japp! Och TAAACK! Gud vilken tur att du och Alex är så bra vänner, annars så skulle det aldrig blivit jag och han” sa hon.

“Jag får väll såga: Varsågod!” sa jag och hörde hennes klingande skratt.

“Men du vi ses, jag ska till Alex och ha kysskalas, see ya babe!” sa hon.

Jag skrattade lätt åt henne.

“Ja, see ya babee” sa jag och vi la på.

Jag hade fortfarande ett stort leende på läpparna när jag gick in i huset igen.

1. Raped. (Eng.) 2. Angie och hennes hund.

När jag kom in i huset kom typ alla springandes mot mig.

“WHO WAS IT?!” skrek dom.

“Haha, it was José” sa jag.

“What did she want?” log Lisa.

“She said that she and Alex is togheter, you know, Alex, one of my best friends?” sa jag.

“Oh! You mean Alex in third ring, who was overthrown in love with you before, but you are just best friends now?” retades Lisa.

“Shut up! And yes!” sa jag.

Killarna började skratta, men, om jag hörde rätt, så skrattade Harry väldigt stelt. Asså, vad är det med han? Min mobil började ringa. Alex. Vad ville han? Jag fick ett stort leende på läpparna, jag har saknat den killen såå mycket.

“Tjena bestie!” skrek jag.

“Tjolahopp weirdo!” skrek Alex tillbaks.

“Hörde att det var du och José nu, congratz your bastard!” skrattade jag.

“Thank you babeee” skrattade han.

“Asså, jag har saknaat dig såå! Det var typ år sen sist!” sa jag.

“Aww! Jag har saknat dig med! Vi måste fan prata oftare!” sa han.

“Förresten.. Du är ju lillebrorsa med Rich. Är han där?” sa jag frågande.

Alex och Richard var ju brorsor.

“Klart! Vänta lite!” sa han.

Jag hörde hur han ropade. Sedan hörde jag fotsteg. Sedan hörde jag Alex säga att det var jag.

”Tjenaa Elin!”

“Babee! Längesen! Förresten, hänger du och Alex med upp när José åker den 11 juli?” sa jag.

“Helt klart! Vi alla tre har saknat dig så in i bomben! Bara en halv vecka kvar nu” sa han.

Shit. Han hade rätt. Det kändes som tiden hade flygit fram just nu. En halv vecka? 4 dagar. Omg. Bara fyra dagar!!

“Kul att höra! Jag har också saknat er så in i bomben!” skrattade jag.

“Mhm! Ses om fyra dagar då! Goodbyee!” det sista sa han med en så rolig ton att jag började skratta.

“Goodbyeee, på dig med!” sa jag och stoppade ner mobilen i fickan.

Alla tittade på mig. Jag gav dom 'vad?' blicken med ett leende. Alla ryckte på axlarna. Jag sprang upp på mitt rum och slängde mig på sängen. Jag gav i från mig ett 'jaa' skrik. Jag har längtat så mycket efter mina tre bästa kompisar. Lisa kom in i rummet. Hon satte sig bredvid mig och klappade mig på magen. Jag slog bort hennes hand och skrattade. Killarna kom in i rummet. Dom frågade varför Lisa hade flyttat, sedan mig. Jag blev helt stel i kroppen. Jag satte mig sakta upp. Jag berättade att jag flyttade hit för att det verkade kul och att jag ville träffa min syster. Men det var inte hela sanningen. Jag började tänka på det och drogs bort mot en mardröm som jag försökt undvikit i hela 2 år nu. Det värsta var, att den var sann.

Jag var påväg hem till min bästis Angelica och hennes pojkvän Rufus. Jag gick en stund tills jag hittade hennes lägenhet. Jag plingade på och Angie öppnade. Vi satt där en stund och pratade. Det plingade på dörren igen och Angie gick för att öppna.

“Elin. Det är Joel!” ropade Angie glatt.

Jag gick dit och kysste honom. Han ryggade lite, men jag brydde mig inte så mycket mer om det. Vi gick tillbaks till köket där vi suttit och jag föreslog att vi skulle titta på film. Alla andra nickade och Rufus och Joel gick för att välja film. Jag och Angie hörde dom pratade om oss, men vi brydde oss inte. Killarna ropade att vi skulle komma, för dom hade hittat filmen vi skulle se. Vi gick in i tvrummet och satte oss bredvid våra killar. Det var nån slags romantik film som handlade om två killar, två tjejer. Killarna var tillsammans med en utav tjejerna. Fast båda av killarna gillade den andra tjejen, med dom vägrade göra slut med sin tjej. Patetisk film, jag tror att Angie tycker samma sak. Filmen tog slut och Angie skulle till sin kompis, båda av killarna stannade, för dom fick. Och jag bestämde mig för att stnna också. Angie gick iväg. Killarna kollade en extra gång om det var låst, sedan låste dom extra låset också. Varför då? Jag satte mig i soffan igen. Killarna kom emot mig. Jag log vänligt mot dom, men dom flinade bara elakt. Jag blev lite rädd. När dom var nära nog så började slå mig. Hårt. Jag blev yr och ramlade i golvet. Jag var fortfarande vaken.

“Rufus, hon är avsvimmad” sa Joel, gillande.

“Bra” sa han, det lät som han log.

Jag kände hur dom slog mig mer. Jag ville skrika. Men jag kunde inte. Dom började dra av mina kläder. Jag ville skrika 'stopp' för mer än allt i världen Jag kände vad dom gjorde, jag var vaken hela tiden. Dom våldtog mig.

Tårarna rann hejdlöst nerför mitt ansikte och alla kollade oroligt på mig. Jag gömde mitt huvud i kudden.

“Elin, what is it?” hörde jag Harry säga.

“I don't want this anymore!” mumlade jag till kudden.

Jag ville verkligen inte tänka på det här mer. De här mardrömmen har hemsökt mig i två år. Andledningen att jag höll mig kvar hos Joel var att jag visste att han skulle göra om det ifall jag inte var tillsammans med honom.

“What?” frågade han.

Jag orkade inget mer.

“I just don't want do think about it anymore!” skrek jag till kudden och sprang ut ur rummet.

Jag hade inte berätatt för nån. Inte ens för Lisa, den som jag litade på mest i världen. Att dom två våldtagit mig var en skandal. Angie hade fått reda på det tack vare att jag låg naken i hennes lägenhet. Hon hade slagit till mig på käften och sagt att jag kunde dra åt helvete. Jag saknade henne. Väldigt mycket. Hon hade varit en utav mina bästa vänner. Hon var den ända jag litade på då. Jag saknade henne så mycket. Att tänka på det här gjorde bara så jag grät ännu mer. Jag sjönk ner mot en vägg. Usch. Det här var bara för mycket. Att tänka på det här. Jag la huvudet i knäna och grät ännu mer. Jag hörde fotsteg. Duns, duns, duns, duns. Sedan höde jag en duns precis intill mig. Jag har ingen om vem det är. Men jag hoppas att det är Lisa eller Harry. Jag vet inte varför Harry, men jag gillar ju honom. Mina känslor har utvecklats mycket, väldigt mycket. Men han gillar säkert inte mig. Jag skrek ju faktiskt på honom idag. Jag började gråta mer. Fan! Rufus och Joel hade gjort så jag förlorat den som betyder mest i världen för mig. Angelica, kom tillbaka! Ville jag skrika, men jag vet att hon inte kommer höra mig. Hon kommer inte komma tillbaka heller. Jag hatar Rufus och Joel. Dom är några fula grisar. Usch. Vem nu som satt bredvid mig började stryka mig över ryggen. Och jag lät den. Jag var så trött på allt. Angie. Angelica. Jag hade fortfarande kvar hennes nummer på telefonen men jag har aldrig haft mod att ringa. Hon kanske hatade mig, men det betyder inte att jag gör det. Jag tittade sakta upp. Då såg jag att det var Harry. Jag pustade ut och kramade om Harry. Jag ville mer än allt i världen ha en kram. Särskilt av Haz. Harry kramade mig tillbaks. Jag börjde gråta igen. Jag grät mot Harrys axel. Och för en gångs skull kändes det rätt. Att stå och krama han. Och att få gråta ut. Efter allt som har hänt.

“Do you problaly want to tell me why you crying?” frågade Harry försiktigt.

Jag skakade på huvudet. Lisa måste få veta först.

“I must tell Lisa first” sa jag.

“She don't know why you are crying?”

“No. No one know. I've never tell somebody” sa jag. “Where's Lisa?”

“At the badroom” sa Harry.

Jag ställde mig upp och gick till badrummet. Jag knackade på dörren. Lisa ropade kom in och jag öppnade dörren. Hon sprang genast fram och kramade mig.

“Vad hände? Varför är du så ledsen?”

Jag drog ett djupt andetag och berättade hela historien. Lisa lyssnade noga. När jag berättat klart kramade hon mig hårt. Som om hon inte ville förlora mig.

“Jag.. Varför har du inte berättat?” sa hon.

“Jag vågade inte. Du var ju här då och hade det bra. Jag ville inte förstöra för dig” sa jag och log snett.

“Du är min syster. Jag måste få veta sånna här viktiga saker!” sa Lisa.

Hon bryr sig verkligen om mig, tänkte jag och log.

“Haz ville veta. Men jag sa att jag skulle berätta för dig först, kan du gå och berätta för grabbara, det skulle vara så mycket lättare så” sa jag.

“Okej gumman” log hon och gick iväg.

Jag satte mig längs dörren. Angie. Jag vet inte varför jag inte kunde få henne ur tankarna. Jag måste ringa henne! Jag tog upp mobilen och tog fram hennes nummer. Jag klickade på ring. Det gick några signaler. När hon svarade började jag gråta.

“Angie”

“Angie” grät jag. “Jag förstår att du troligen fortfarande är arg på mig. Men jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig för mer än allt i världen”

“Elin?” sa Angie nervöst.

“Ja. Det är Elin” snyftade jag.

“Gud. Det var två år sen Elin! Jag och Rufus är över! Och jag har saknat dig mer än någonsin sen jag och han gjorde slut!” grät Angie i telefonen.

Dörren öppnades och jag ramlade bakåt. Jag satte mig snabbt upp.

“Angie.. Kan vi inte bli vänner igen? Jag saknar dig så” nu grät jag mer än någonsin.

“Klart vi kan! Jag saknar dig Elin. Kom hem snart”

Vänta.. Visste hon att jag var i London?

“Bra.. Men vet du ens var jag är?”

“Ja. Du är i London. José berättade” snyftade hon.

“Hmm, okej, vi ses, jag älskar dig” sa jag, snyftandes.

“Jag älskar dig med” sa hon och jag la på, gråtandes.

Jag reste mig upp och grät mer än jag någonsin. Angie och jag var vänner igen. Jag har saknat henne så. Den ända jag någonsin litat på helt, förutom, Lisa, José och Richard, var jag vän med igen. Jag vände mig om för att se vem som stod där. Det var alla. Lisa, killarna och pappa. Pappa? Nej. Hade Lisa berättat för han också?

“Too embarasing” mumlade jag och sprang ut från toaletten.

Jag grät fortfarande. Jag hade blandade känslor. Glad, lycka, sorg, arg. Jag sprang in på mitt rum. Lisa kom in på mitt rum med killarna i släptåg, pappa var inte där. Tur.

“I can't belive that you tell dad” sa jag, förnedrad.

“Elin. This is serious. I have to” sa hon.

Jag slängde mitt täckte över huvudet och började snyfta. Jag antar att alla satte sig i min säng för den trycktes ner ungefär två meter, nej där överdrev jag. Eller nej, kanske inte.

“I miss Angie!” sa jag under täcket.

“I know Elin. But she had her choice” sa Lisa.

“We are friends now. I was talking with her when you guys come into the toilet” sa jag och kröp fram ur täcket.

“Vänta, vänta, vänta! Så du menar, att tjejen som hatat dig i två år, är du vän med nu?” sa hon.

“Hon slutade hata mig när hon gjorde slut med Rufus” sa jag.

Jag märkte hur ont det gjorde att säga hans namn. Han hade förstört mitt liv. Killarna reagerade när jag sa Rufus också.

“Och när gjorde dom slut då? Jag menar, Rufus och Joel har ju hållit ihop sen barns ben och ifall man gör slut med nån utav dom..” började Lisa.

“Shit! Angie got raped” skrek jag och hoppade ur sängen.

Killarna reagerade. Kanske för at jag skrikit på engelska? Jag tog upp mobilen. Jag letade upp hennes nummer och ringde. Hon svarade.

“Angie”

“Angie, det är Elin. Du måste svara ärligt. Vad exakt gjorde Rufus när du gjorde slut?” sa jag.

Jag hörde hur hon började gråta,. Jag satte på högtalaren så att Lisa också skulle kunna höra.

“Han slog mig. Han slog mig nästan medvedslös. Joel var med också. Dom våldtog mig. Faktiskt. Jag blev gravid. Shit det är så hemskt. Men jag tog bort barnet, vem fan vill ha barn med dom?” sa hon, hon grät väldigt mycket och killarna gav telefonen och mig konstiga blickar.

“Det är lugnt Angie. Hur längesen var det?” sa jag.

“Ett år sen nu”

“Gud Angie! Kom till mig imorgon, res till London! Du måste, jag kan fan inte sitta såhär och bara höra när du gråter”

“Okej. Jag ska fråga mamma efter pengar, hejdå” sa hon och det blev tyst.

Lisa tittade oroligt på mig. Stackars Angie.

“Wht did she say?” frågade Liam.

“Rufus and Joel. Fuck the shit of them” jag kokade av ilska.

“What have they done?” sa Harry oroligt.

Jag slängde mobilen i väggen. Jag mumlade några svärord på franska.

“They raped Angie, a year ago. And she got pregnant. But she took the child away. Ugh, I can't believe I was together with Joel!”spottade jag fram.

Alla tittade oroligt på mig. Nej men det var sant ju. Och jag hatade det. Att bli tillsmmans med Joel var bara ett stort misstag. Att Angie hade blivit gradvid, var vidrigt. Ha barn med dom. Usch, fyfan. Jag hade bara haft tur att inte jag blivi det. Jag kom på mig själv igen med att gråta. Min mascara hade nog runnit ända ner till slutet av näsan nu.

“Poor Angie. Is she hot?” undrade Zayn.

“Zayn. I am serious! This is not a joke!!” nästan skrek jag.

Zayn höjde händerna i en gest som visade, 'sorry'.

“Sorry. I'm just so...” började jag. “But I have actually a photo on her!”

Jag log när jag sa sista meningen. Jag tog fram ett foto på Angie och hennes hund när dom satt i en kundvagn. Jag visade dom det.

“Wow. She is hot” sa Zayn.

“Ehm.. no, she isn't?” sa jag sarkastiskt.

Alla började skratta, inklusive jag.

“And she coming to London tomorrow!” log jag.

“She do?”

Jag nickade och log stort. Äntligen kanske jag skulle kunna vara glad.

1. Elins outfit. 2. Vad Elin tänker.

Nästa dag:

Jaaa! Idag ska Angie komma. Tjejen som jag inte träffat dom två senaste åren. Som jag saknat så det värkt i hjärtat. Gud. Om en timme ska vi hämta henne. Jag gick och tog på mig ett rosa linne, sedan tog jag en gul magtröja över. Sedan ett par jeansshorts. Jag tog min sminkväska och gick till toaletten. Jag började sminka mig. Inget överdrivet. Lite mascara och läppglans. Jag gick ut från toaletten in på mitt rum. Jag hoppade högt när jag kände nån armar om min midja. Jag hörde Harrys välbekanta skratt. Jag tog bort hans armar. Jag vände mig mot honom.

“You scared the shit of me!” sa jag.

Jag vände mig om igen. Harry fortsatte skratta. Och jag kom på att jag precis avvisat världens chans. Han armar runt min midja. Jag började skratta åt hur patetiskt det lät, men det gjorde inget, för Harry skrattade fortfarande. Han hade slutat skratta. Och när jag vände mig om och tittade på honom tittade han på mig med sina intensiva gröna ögon och jag ville så gärna, gärna, gärna, kyssa honom. Men det skulle kännas lite weird om jag bara gick fram och kysste honom. Jag rodnade och tittade bort. Jag gick och hämtade min väska. Det var en halvtimme kvar nu. Harry var fortfarande kvar där han stått. Jag vände mig om och drunknade en än gång i hans ögon. Jag rodnade häftigt och drog ett djupt andetag. Sedan gick jag till dörren och öppnade den. Jag gick ut och nerför trappan. Det tog ungefär 20 minuter att åka dit så jag åkte nu. Harry och Lisa följde med mig dit. Jag tog på mig skorna. Harry gjorde likadant. Jag skrek till Lisa att vi skulle åka och hon kom springandes nerför trappan. Jag gick ut till pappas bil och satte mig förarsätet. Harry satte sig i passagerarsätet, vilket gjorde mig väldigt nervös. Lisa hoppade in i baksätet och busvisslade diskret, vilket inte alls var funkade eftersom busvissla inte är diskret.

“Shut the fuck up” sa jag.

Både Harry och Lisa började skratta. Jag började köra och öppnade fönstret. Mitt hår flög med i vinden och jag kunde se hur Harry kollade in mig lite diskret. Jag log för mig själv.

Harrys perspektiv:

Hon är så otroligt vacker! Undra vad hon egentligen tycker om mig? Jag menar, kyssen på dejten, betyder den ingenting? Jag vet inte. Men hon är så vacker.

Elins perspektiv:

Nu var vi framme. Jag såg en förvirrad Angie en bit framför. Jag hoppade ur bilen och sprang mot henne. Jag hoppade på henne bakifrån och hon gav ifrån sig ett skri. Hon vände sig om för att slå mig på käften, men då la hon märkte till att det var jag.

“Elin!!!” skrek hon.

Folk kollade på oss med blandande blickar. Arga, roade, irriterande.

“Angie! Gud vad jag har saknat dig!” skrek jag.

Angie svarade inte utan tittade på en punkt bakom mig. Jag vände mig om, Harry och Lisa. När dom kom fram sa jag:

“Harry, this is Angelica, Angie, this is Hazza” sa jag med ett leende.

Angie svarade inte.

“Do you know each other?” viskade Angie fram.

“Yes” log Haz.

“Elin. Du ska få betala för att du inte berättat” sa Angie och höjde ett finger mot mig.

Jag skrattade åt henne. Vi gick tillbaka mot bilen. Alla satte sig på samma ställe som förut, förutom Angie då, som precis kommit. Att Hazza satt så nära mig gjorde mig otroligt nervös. Jag ville bara kyssa honom. I just really, really, really, really, really, want to kiss you.

Tidigare:

40 minuter senare:

Vi satt på en resturang och åt. Vi hade fått vår mat för kanske 20 minuter sen. Vi hade börjat prata och jag hade förklarat att jag inte alls var halvbritt utan trekvarts britt. Haha. Låter ganska konstigt. Jag hade ätit upp nu. Likaså Harry. Vi reste på oss och gick därfrån. Jag blev fortfarande lika häpen. Vi hoppade in i limon och Harry förklarade vägen hem till mig.

“So.. Can you some other language except english and swedish?” frågade han.

“Yeah. Actually. I talk france” sa jag.

Det gjorde jag ju. Jag hade gått på franska i skolan och José hade ju såklart lärt mig.

“You do? Cool” log han.

“Yeah I know!”

“Say 'I love you and will always do' in france” sa Harry.

“Haha, okey!” sa jag “Je t'aime et fera toujours”

“Cool! France is cool, really cool!” sa han och log.

Vi satt och pratade en stund tills taxichaffören sa:

“So, here it is”

Jag klev ur och Harry följde efter. Jag gick upp på min veranda och vände mig om precis innan jag skulle gå in.

“Goodbye” sa jag.

“Goodbye”

Jag tog min ena hand runt hans nacke och kysste han, han kysste mig tillbaks.

“Thanks for a good night” var det sista jag sa innan jag stängde dörren efter den underbara kyssen.

1. Gittaren, TeddyBear, Elin. 2. Flöjten.

Hade det hänt? Hade jag kysst självaste Harry Styles igårkväll? Eller? Hade jag drömt? Jag måste nypa mig själv. Nej. Nån annan får göra det. Jag vill inte vakna upp i min säng och veta att allt var en enda bra dröm. Jag vill ha nån med mig. Fast, ifall jag vaknar kommer jag ju fortfarande vara ensam.. Jag vet att jag och Lisa fortfarande är osams men jag måste verkligen ha hjälp. Jag gick ut ur mitt rum och knackade på dörren. Lisa ropade ett kallt 'come in'. Jag gick in.

“Lisa. Jag måste ha din hjälp” sa jag.

Hennes ansiktsuttryck blev från kallt till ett litet leende.

“Med vad?” lite varmare, fast fortfarande kallt.

“Nyp mig” sa jag.

“I'll do it gladly!” sa hon och reste sig.

Hon kom fram till mig och nöp mig hårt. Det kändes som hon tog ut all vrede. Jag började skrika sluta, och då slutade hon.

“Kvitt nu?” stönade jag.

Det var ingen dröm. Jag älskar mitt liv!

“Ja, vänner?” frågade Lisa, glad.

“Aha du!” sa jag och vi kramade varandra.

Lisa frågade varför hon skulle nypa mig egentligen. Jag började berätta att Harry hade bjudit ut mig och att jag sagt ja. Sedan berättade jag vad vi hade gjort under själva dejten. När berättade om kyssen, skrek Lisa ett glädjesjut. Hon började hoppa runt med mig och vi skrek som två småtjejer. Sen hörde vi pappa säga:

“Yeah, they are probably in their rooms”

Vi slutade skrika och hoppa och började skratta. Vi skrattade så mycket att vi fick lov att lägga oss ner på golvet och skratta. Lisas dörr öppnades. Jag kisade uppåt. Det var Louis och killarna. Jag reste mig skrattandes och drog upp Lisa också. Louis höjde på ena ögonbrynet.

“What? We have only fun” sa jag stöddigt, fast på ett roligt sätt.

“We think you don't talking to each other?” sa han.

“Naah, that was a loooooong time ago” sa jag, Louis höjde på ögonbrynet igen “okey, twenty minutes ago”

Alla började skratta, inklusive Lisa. Jag sprang glatt ut från Lisas rum och trängde mig förbi killarna och in på mitt rum.

“Lisa, du måste komma nuuuu!” skrek jag.

Lisa kom springandes med killarna i släptåg.

“Vad är det?” sa hon.

“Jag hittar inte TeddyBear” sa jag och låtsades gråta.

TeddyBear är min nalle som jag haft sen jag var liten.

“Ditt dumma fån” skrattade Lisa “Den är på mitt rum, du glömde den där ju”

“Right” sa jag och sprang till Lisas rum igen.

Jag tittade mig snabbt omkring, då såg jag honom ligga i ett hörn lite längre bort.

“Found him!” ropade jag till Lisa.

“Good. I thought he going to be gone forever” sa Lisa och kom in i rummet.

Vi båda vände oss mot killarna.

“So, what are you guys doing here” ingen reaktion. “HELLOO GUYSS!!”

Skrek både jag och Lisa. Dom ryckte till.

“What?” sa dom.

“So, what are you guys doing here, we asked” sa Lisa.

“Ehm.. we don't know. We only wanted to hang out with you” sa dom.

“Okey. But first must TeddyBear going to his bed ” sa jag och alla började skratta.

Jag joggade in på mitt rum och la ner honom i sin lilla träbädd som jag gjort när jag gick i femman.

Jag tog ut gittaren från garderoben. Jag vet inte varför, men jag älskar den. Den är som en tröst om jag är ledsen. Eftersom jag älskar att spela gittar så är den väldigt bra i vissa sitinationer. Lisa kom in i rummet. Hon stönade högt när hon såg att jag höll på med gittaren. Hon tycker alltid det är lika jobbigt när jag håller på med den. Men jag tycker samma sak när Lisa håller på med sin tvärflöjt hela tiden. Fast hon spelar otroligt fint, och jag vet att Lisa tycker lika med mitt gittarspelande. Lisa sprang iväg, men kom tillbaka efter två minuter. Hon hade sin flöjt i handen.

“Ska vi spela en låt tillsammans?” frågade hon med ett leende.

“Visst!” sa jag glatt.

Killarna kom in i rummet. Jag började spela på gittaren och Lisa började spela på sin flöjt. Eftersom Lisa inte kunde sjunga när när hon spelade så sjöng jag. Efter tre minuter så var låten slut.

“Det där var kul! Vi måste spela låtar med varandra oftare!” sa Lisa.

“Mhm! Det måste vi för guds skull!” sa jag.

Killarna harklade sig.

“What did you say?”

“That me and Elin must play together often” log Lisa.

“Oh. You are very good at instruments” sa Harry till oss.

“Thank god. Someone say it! All people we met always say that we play awful” sa jag.

“What? They say?” frågade han förvånat.

“Ehm.. not to me. Only to Lisa” sa jag och klappade Lisa på axeln som såg allmänt ledsen.

“Poor you Lisa. You play like an angel” sa Louis.

Lisa tittade upp.

“You think?” Han nickade. “Thank you”

“Lisa. Han talar sanning. Dom som säger du spelar dåligt har ingen stil för musik” sa jag.

Jag pussade henne rakt på munnen. Hon gjorde en äcklad min som gjorde att alla börja skratta.

“Love you Liisaa” skrattade jag.

“But I don't love you back” sa Lisa och låtsades vara sur.

“I know you do” log jag.

“Okey. I give up” sa Lisa och gav mig en fet kyss på läpparna, jag bet henne i läppen.

“AAJJ, vad fan gör du?!! Aj aj aj aj” skrek Lisa och höll om sin läpp.

Killarna låg på golvet och vred sig av skratt. Tillslut lyckades nån kunna prata.

“What happend?” skrattade Liam.

“She bite me on my lip” sa Lisa surt.

Nu började dom skratta mer och det såg ut som Niall skulle dö för en stund. Dom ställde sig upp efter ungefär en kvart, men dom fnissade fortfarande. Jag gick och hämtade min väska, Lisa gjorde samma sak. Lisas mobil började ringa hon gick iväg och började prata. Efter några minuter kom hon tillbaka. Hon var alldeles blek i ansiktet.

“Sam är på sjukhuset. Han var med i en bilolycka” sa hon och började gråta.

Sam var hennes pojkvän. Jg gick fram och kramade henne och försökte lugna ner henne. Killarna undrade vad det var och jag sa att Lisas kille hade varit med i en bilolycka. Det var fruktansvärt synd om Sam och Lisa. Lisa älskar honom över hela sitt hjärta så jag kan förstå att hon är ledsen och orolig. Jag har träffat Sam och han är otroligt snäll och trevlig. Sam. Gud, han måste vara jätteorolig. Det ända han kanske vill just nu är kanske att träffa Lisa, jag vet inte. Jag sa till Lisa att vi skulle åka till sjukhuset. Killarna undrade om dom fick hänga med, vi hade sagt ja.

Lisas perspektiv:

Jag var otroligt rädd och ledsen. Tänk så skulle han inte överleva? Jag menar, läkaren som jag pratat med sa att det kunde vara rätt allvarligt. Hon sa att vi kunde komma så fort vi ville, det var inte bråttom. Men det var mer än lugnt för mig, jag trodde att jag ska gåta ihjäl mig. Elin hade gått och frågat om hon fick låna pappas bil, han hade sagt ja, som tur så frågade han inte varför. Elin höll på att på sig sina skor. Hon tog sin väska och gick ut till bilen, jag gjorde samma sak som hon och satte mig i passagerarsätet bredvid förarsätet. Killarna kom tätt efter oss. Niall fick lov att sitta i Zayns knä och Harry i Louis'. Jag startade radion och suckade irriterat när låten en låt som handlar om en kille som dör startade och hans tjej gåter floder. Elin stängde genast av radion och slog en blick på mig. Hon startade bilen och körde iväg. Även Elin hade börjat gråta, jag vet att hon tycker väldigt mycket om Sam, inte på det sättet, utan på ett annat sätt. Hon och Sam har en väldigt bra relation till varandra även fast dom bara träffats några få gånger. Tårarna forsadde nu både från mig och Elin. Elin snyftade högt, likaså jag. Elin knappade in ett nummer på sin mobil.

“Hey Zaz” snyftade Elin fram. “Sam has been in a car accident. Can you please come and meet me at the hospital in ten minutes?”

Det var tydligen Zaz hon ringt till. Zaz var en nära vän med Sam. Jag hörde hur Zaz sa något i luren.

“St. Georges, yes” sa Elin.

Man hörde igen hur Zaz sa någonting igen.

“Yeah. See you there, love you hunny” sa Elin och stoppade ner mobilen i fickan.

Elin fick alltid ett litet leende när hon patade med Zaz, nu var det inte där. Stackars Elin. Hon måste verkligen vara ledsen, men som om inte jag är det, det är ju min pojkvän. Jag snörvlade högt. Killarna verkar inte fatta vad Sam betyder för mig och Elin, för dom satt och pratade på som vanligt. Nu var vi framme. Elin hoppade ur bilen när hon såg Zaz. Hon kramade Zaz och snyftade mycket. Hon sa nått till henne som jag inte uppfattade. Elin kom tillbaka med Zaz och låste bilen, eftersom alla hoppat ur redan. Hon stoppade ner nyckeln i fickan och vi började gå. Bara Sam klarade sig.

Elins perspektiv:

Vi gick in genom porten till sjukhuset. Vi gick fram till receptionen.

“Sam Werner” sa jag.

Tanten i receptionen tittade i sina mappar.

“Floor 4, door 106th” sa tanten.

Vi började gå mot hissarna. Vi kom fram och jag klickade på knappen som gjorde att hissen kom. Vi alla klev in i hissen och vi klickade på våning fyra. Vi åkte i några sekunder tills det plingade till och hissdörren öppnades. Vi gick och satte oss på ett par stolar. En doktor kom.

“We should meet Sam Werner, when can we meet him?”

“You can problaly meet him now” log doktorn. “All eight?”

“Yes, all eight” log jag.

“Okey. Come her all eight” sa doktorn och vi följde efter han.

104. 105. 106. Äntligen skulle vi träffa honom! Doktorn öppnade dörren. Sam låg därinne. Han var vaken.

“Samiii!” skrek jag och sprang fram och pussade honom på läpparna.

Det var en vanlig hälsnings grej, som jag och han brukade göra. Lisa hade inget emot det. Han pussade mig tillbaks.

“Eliniiii” skrek han hest.

Lisa kom springandes och kysst honom länge.

“How do you feel?” frågade hon och log snett.

Han hade slangar över hela kroppen och såg väldigt trött ut.

“Much better when you guys are here” sa han och log.

Jag pussade honom igen.

“We was soo scared” sa jag.

Zaz kom trängde sig sakta fram mellan oss. Hon gav Sam en lång kram.

“Shit Sam. I was so scared” sa hon.

“You guys don't have to be scared, I'm going to be okey” det sista sa han en aning osäkert. Han visste ju faktiskt om han skulle bli okej.

Lisa, jag och Zaz gav honom en gruppkram. Någon harklade sig bakom oss. Vi vände oss om, killarna, just det. Zaz fick nästan psykbryt. Hon höll nästan på att dö.

“Zaz your bastard! Calm down!” sa jag.

“But.. It's One Direction” sa hon hest.

“I know” sa jag. “They are me and Lisas friends”

“You said whuut?” sa hon.

“You heard me”

Vid det här laget hade killarna börjat skratta.

“Sas, you're a fan?” sa Zayn.

“Yes I am. And my name is ZAZ” fnissade hon och la extra mycket betoning på 'Zaz'.

“Haha, okey ZAZ” sa Zayn.

Vi snackade tills besökstiden var slut. Alla gick ut förutom Harry och jag. Jag gick och satte mig vid Sam och tog hans hand.

“See ya babe, hope you're being fine” sa jag och placerade en lätt puss på hans läppar.

Vi pussades ganska ofta, det var beviset på att vi brydde oss om varandra.

“Yeah. See ya babe” sa han och jag drog med mig Harry ut ur rummet, för han var stel som en pinne. Varför var han det liksom? Helt jävla stel som en pinne. Harry gick fram och viskade nått till Louis. Jag kunde höra han nämde mig, Lisa och Sam. Louis tittade förvånat på mig. Jag höjde på ena ögonbrynet och ryckte på axlarna. Jag hade ju ingen aning om vad dom snackade om. Jag ställde mig bredvid Lisa och började prata med henne om allt. Om, Sam, för det mesta. Vi pratade på engelska så killarna förstod hur mycket han betydde för oss. Jag tittade bakåt för ett slag, Harry såg ledsen ut, och Louis en aning arg. Va? Vad har hänt? Jag tittade på Lisa som tittade på mig, och knyckte bakåt med huvudet. Hon tittade bakåt och sedan på mig igen, sen mimde hon: 'Varför så ledsen och arg?'. Jag mimade tillbaks: 'Vet inte?'. Sen slutade vi mima och fortsatte mot bilen. Jag låste upp dörren till bilen och alla hoppade in. När vi kom hem till mig och alll klivit ur bilen och den var låst och allt, kom Harry och drog i mig. Han ville kanske att vi skulle prata? Jag följde i alla fall efter honom när han började gå. Helt plötsligt stannade han och vände sig och tittade på mig.

“Why do you kissing your sisters boyfriend” sa han.

Jag blev nervös, vet inte varför? Det var ju liksom min och Sams grej.

“Cause it's me and hims thing” sa jag.

“Kissing each other? What does Lisa say about that?”

“Yes. She thinks it's okey. Why do you care?” sa jag, kanske lite för kallt.

Harry rodnade och gick iväg. Jag var påväg att gå men då kom Louis. Jag suckade.

“Why do you..” började han, lite argt.

“Kissing Sam? 'Cause it's me and hims thing!” sa jag. “And Lisa thinks that okey! Why do all care at all?!”

Jag vet inte varför jag skrek så mycket. Louis tittade chockat på mig höjde på ögonbrynet och gick iväg. Jag satte mig ner i gräset och suckade. Varför brydde sig alla? Jag tog upp mobilen och ringde José. Hon svarade glatt.

“Hey handsome girl on the other side of the phone!” skrek hon.

“Hey there freaky!” skrek jag tillbaka.

Jag tittade mot huset och såg nån vara tryck mot fönster rutan, nej in nån, några. Hmm, ifall jag ser rätt så är det, Lisa, Louis, Zayn, Harry, Niall och Liam. Kanske för att jag skrikit?

“What's up?”

“Inget speciellt. Har just bråkat med både Harry och Louis” suckade jag, men log fortfarande för att ingen skulle sa att jag var trött på allt det där.

“Tråkigt att höra. Hoppas det blir bättre” sa hon. “Meen, vet du?”

Hon lät väldigt glad när hon sa det sista.

“Nej?” sa jag glatt.

“Jag har blivit tillsammans med Alex, du vet, han i trean, som är ett år yngre än oss” sa hon.

José hade varit kär i Alex i evigheter, även fast han var yngre. Jag reste mig upp och började hoppa av glädje, även fast hon inte såg det.

“Du sa vaaad! Grattiis!!!” skrek jag.

Jag och Alex var väldigt bra vänner. Så det var bra, annars skulle jag få lov att lära känna honom. Och jag är den typen som är ganska svår i början.

“Japp! Och TAAACK! Gud vilken tur att du och Alex är så bra vänner, annars så skulle det aldrig blivit jag och han” sa hon.

“Jag får väll såga: Varsågod!” sa jag och hörde hennes klingande skratt.

“Men du vi ses, jag ska till Alex och ha kysskalas, see ya babe!” sa hon.

Jag skrattade lätt åt henne.

“Ja, see ya babee” sa jag och vi la på.

Jag hade fortfarande ett stort leende på läpparna när jag gick in i huset igen.

Kapitel 7 guys! Hoppas ni enyojade. Lite sent att lägga ut det.. Ni kommer trpoligen få ett kapitel imorgon, hejdåå!

Tidigare:

“Jaja, ses, älskar dig Rich” sa jag och Harry ryckte till.

“Älskar dig med Elin, ses” sa han och la på och jag stoppade ner mobilen i fickan igen.

Jag vände mig mot Harry som börjat gråta igen. Jag kollade förvånat på honom och pussade honom på kinden. Jag torkade bort några tårar.

“What's wrong Harry?” frågade jag.

“So you are with him now” sa han istället och tittade bort.

“What? Him? Who?” sa jag.

“Richard”

Jag började skratta. Högt. Harry kollade konstigt på mig.

“Richard are my bestfriend, and he's gay!!” skrattade jag så att tårarna sprutade.

“He's what?” sa Harry chockat.

Jag nickade och fortsatte skratta.

“But, he's too good looking to were that” sa han med öppen mun.

“Harry is gaaay, with Louis, Mrs. Larry Stylinson” retades jag.

“Hmph. I'm not”

“Larry Stylinson” fortsatte jag att retas.

“Ey, shut up!” sa han.

1. Elins klänning. 2. Elins smink.

Jag reste mig ur sängen och gick fram till garderoben. Jag tog fram gittaren och gick sedan nerför trappan. Jag tog på mig skorna när jag kom till hallen.. Jag gick en stund tills jag kom till en tom park. Jag tog fram gittaren ur fodralet och tittade en extra gång att ingen var där. Jag började spela på 'Mine' med Taylor Swift.

Oh, oh, oh
Oh, oh, oh

You were in college, working part-time, waiting tables
Left a small town and never looked back
I was a flight risk, afraid of fallin’
Wondering why we bother with love, if it never lasts

I say, “Can you believe it?”
As we’re lyin’ on the couch
The moment, I can see it
Yes, yes, I can see it now

Do you remember, we were sittin’ there, by the water?
You put your arm around me for the fist time
You made a rebel of a careless man’s careful daughter
You are the best thing that’s ever been mine

Flash forward, and we’re takin’ on the world together
And there’s a drawer of my things at your place
You learn my secrets and figure out why I’m guarded
You say we’ll never make my parents’ mistakes

But we got bills to pay
We got nothin’ figured out
When it was hard to take
Yes, yes

This is what I thought about:

Do you remember, we were sittin’ there, by the water?
You put your arm around me for the fist time
You made a rebel of a careless man’s careful daughter
You are the best thing that’s ever been mine

Do you remember all the city lights on the water?
You saw me start to believe for the first time
You made a rebel of a careless man’s careful daughter
You are the best thing that’s ever been mine

Oh, oh, oh, oh

And I remember that fight, two-thirty AM
You said everything was slipping right out of our hands
I ran out, crying, and you followed me out into the street

Braced myself for the goodbye, cause that’s all I’ve ever known
Then, you took me by surprise
You said, “I’ll never leave you alone.”

You said, “I remember how we felt, sitting by the water.
And every time I look at you, it’s like the first time.
I fell in love with a careless man’s careful daughter.
She is the best thing that’s ever been mine.”

You made a rebel of a careless man’s careful daughter
You are the best thing that’s ever been mine

Do you believe it?
We’re gonna make it now
And I can see it

I can see it now

Jag drog ut på den sista tonen. Jag slog en extra gång på gittaren. Jag bestämde att sjunga refrängen igen.

I say, “Can you believe it?”
As we’re lyin’ on the couch
The moment, I can see it
Yes, yes, I can see it now

Do you remember, we were sittin’ there, by the water?
You put your arm around me for the fist time
You made a rebel of a careless man’s careful daughter
You are the best thing that’s ever been mine

Jag hörde applåder bakom mig. Jag ryckte till. Hade nån hört mig sjunga? Jag vände mig om för att se vem det var. Nej. Jag ville bara sjunka genom jorden.

“That was amazing” sa Niall.

“No.. But, I can all her songs by heart” sa jag malligt.

“We heard that” sa dom och log.

“Mine, right?” frågade Harry.

“Yes, Mine” sa jag och log.

“Wait.. Her name is something with Swift... ehm.. what was it?” sa dom.

“Taylor Swift” sa jag.

“I knew it the whole time but I didn't say anything just!” sa Louis malligt.

“Yeah, sure, Lou Poo” sa jag och alla började garva förutom Louis.

Jag packade ner gittaren igen och började gå mot min kompis lägenhet, Zaz. Konstigt nog följde Harry efter mig.. Skit samma. Jag och Zaz är bästa vänner, det har vi varit sen barns ben. När jag och Lisa var små brukade vi åka hit och gå på sommarläger. Då fick vi massor med nya kompisar, men jag och Zaz hade verkligen fastnat för varandra. Jag gick upp i trapphuset och när jag kom fram till en dörr plingade jag på. Det stod nämligen Z. Zutter., som är Zaz efternamn. Zaz öppnade dörren lite på glänt för att kunna se vem det var. När hon såg att det var jag så öppnade hon den på vid gavel. Vi slängde oss på varandra och skrek hur mycket vi saknat varandra.

“Zaz! I have miss you so so so much!” skrek jag.

“I have miss you to Elin, so so so much!” skrek Zaz tillbaks.

Vi skrek en stund till tills en tant öppnade dörren och skrek 'shut up!'. Jag och Zaz hade börjat garva som galningar när hon stängt dörren igen. Någon knackade mig på axel. Jag vände mig om. Harry. Han pekade på dörren ut. Jag nickade och vände mig mot Zaz igen.

“I love you, but I have to go now” sa jag och gjorde en ledsen min, och kramade henne hårt.

“I love you too, but okey..” sa hon och kramade mig hårt tillbaks.

Jag gick nerför trappan och ut ur trapphuset. Jag såg Harry nästan på direkten, men han såg jävligt nervös ut. Jag gick fram till honom.

“What?” sa jag leendes.

“Can I ask you something?” frågade han, nervöst.

“Sure thing” log jag.

“Do you ant to go out with me, today at 7:00 pm?” frågade han jätte nervöst.

Jag tappade mitt gittarfodral. Jag tog upp det igen. Vänta. Världens sötaste kille, som varit mitt crush i evigheter, vill gå ut med mig. Shit. Inte beredd asså. Guud!

“Of course!” sa jag och kramade han.

Jag kände hur jag bara ville skrika av glädje. Jag sprang tillbaks till parken och satte mig på bänken. Jag skrek ut ett tjut. Av lycka. Gud. Tänk att det här hände mig. Jag hörde skratt bakom mig. Jag vände mig om och mötte fyra flinande ansikten, Louis, Niall, Zayn och Liam. Jag antog att dom visste.

“What?” flinade jag.

“Nothing!” skrek Louis.

“Okeey.. Awkward” sa jag.

Jag tog upp min gittar igen. Jag började spela.

You're way too beautiful girl
That's why it'll never work
You'll have me suicidal, suicidal
When you say it's over
Damn all these beautiful girls
They only wanna do your dirt
They'll have you suicidal, suicidal
When they say it's over

See it started at the park
Used to chill at the dark
Oh when you took my heart
That's when we fell apart
Coz we both thought
That love lasts forever (lasts forever)
They say we're too young
To get ourselves sprung
Oh we didn't care
We made it very clear
And they also said
That we couldn't last together (last together)

See it's very define, girl
One of a kind
But you mush up my mind
You walk to get declined
Oh Lord...
My baby is driving me crazy

(Refräng igen)

It was back in '99
Watchin' movies all the time
Oh when I went away
For doin' my first crime
And I never thought
That we was gonna see each other (see each other)
And then I came out
Mami moved me down South
Oh I'm with my girl
Who I thought was my world
It came out to be
That she wasn't the girl for me (girl for me)

(Räfräng igen)

Now we're fussin'
And now we're fightin'
Please tell me why
I'm feelin' slightin'
And I don't know
How to make it better (make it better)
You're datin' other guys
You're tellin' me lies
Oh I can't believe
What I'm seein' with my eyes
I'm losin' my mind
And I don't think it's clever (think it's clever)

You're way too beautiful girl
That's why it'll never work
You'll have me suicidal, suicidal, suicidal...

Applåder. Det värsta jag visste när nån hört mig sjunga eller spela. Usch. Jag hatar när folk hör mig spela. Nu vände jag mig om igen, fast nu var dom fem, nu var Harry här igen. Jg började nynna på Beautiful Girls igen och började packa ner gittaren. Jag hängde den på ryggen och började gå hem. Jag sparkade av mig skorna när jag kom innanför dörren. Jag ropade ett snabbt 'hello' till pappa och sprang uppför trappan och in på mitt nya rum. Jag tittade på klockan. 18:11. Fuuck! Jag började göra mig i ordning. Jag letade fram en kort vit klänning. Jag tog fram mitt smink och la på ett lager mascara, sedan några metallic färgade ögonskuggor. Och en eyeliner linje. Jag lockade snabbt mitt hår. Riktigt snyggt. Det plingade på dörren där nere. Jag tittade på klockan. 19:02. Jg sprang nerför trappan.

“I'll take it dad! It's to me! I'm going out for a while!” skrek jag och öppnade dörren.

Jag tittde på Harry som stod där och såg allmänt snygg ut i sin kostym.

“Shall we go?” sa han och log sitt charmiga leende.

Jag smälte lite inombords. Jag tog min handväska som hängde på en krok och tittade så min mobil och nycklar låg där i. Det gjorde dom.

“Yes” log jag och tog hans hand.

“Goodbye dad! I coming back sooner tonight!” sa jag precis innan jag stängde dörren.

När jag kom ut såg jag en limosin stå där. Jag tappade hakan. Seriöst, en limosin?! Guud!!

“Seriously?” sa jag häpet.

“Yupp” sa han och log.

40 minuter senare:

Vi satt på en resturang och åt. Vi hade fått vår mat för kanske 20 minuter sen. Vi hade börjat prata och jag hade förklarat att jag inte alls var halvbritt utan trekvarts britt. Haha. Låter ganska konstigt. Jag hade ätit upp nu. Likaså Harry. Vi reste på oss och gick därfrån. Jag blev fortfarande lika häpen. Vi hoppade in i limon och Harry förklarade vägen hem till mig.

“So.. Can you some other language except english and swedish?” frågade han.

“Yeah. Actually. I talk france” sa jag.

Det gjorde jag ju. Jag hade gått på franska i skolan och José hade ju såklart lärt mig.

“You do? Cool” log han.

“Yeah I know!”

“Say 'I love you and will always do' in france” sa Harry.

“Haha, okey!” sa jag “Je t'aime et fera toujours”

“Cool! France is cool, really cool!” sa han och log.

Vi satt och pratade en stund tills taxichaffören sa:

“So, here it is”

Jag klev ur och Harry följde efter. Jag gick upp på min veranda och vände mig om precis innan jag skulle gå in.

“Goodbye” sa jag.

“Goodbye”

Jag tog min ena hand runt hans nacke och kysste han, han kysste mig tillbaks.

“Thanks for a good night” var det sista jag sa innan jag stängde dörren efter den underbara kyssen.

Soo! Vad tycker ni? Feedback please! Kom ut lite sent idag, men det var för att, jag började skriva, sen så skulle jag spara och fortsätta skriva efter en stund, så då klickade jag på 'ignorera' knappen på dokumentet så allt försvann. Sen så skulle jag börja om att skriva, men då somna jag framför tv:en.. Jag vet, konstigt. / Malou

Tidigare:

“So, how old are you, and I think you know how old I am” frågade han genom musiken.

“Yeah. You are 18, and I'm 19” sa jag och log.

“Uhm really? Are you one year older than me?” sa han förvånat.

“Yeah, have you some problem with that?” flinade jag.

“No.. I haven't, only the fact that you are older than me” sa han surt.

“Haha”

Jag gick ut från rummet. Lisa sa till mig att pappa ville att vi skulle gå hem. Jag gick ut i hallen och började ta på mig skorna.

“Goodbye guys!” skrek Louis i våra öron.

“Goodbye LOUIS” skrek vi tillbaks. “And the others”

Jag och Lisa kramade om alla. När jag kramade om Harry tog jag mod till mig och viskade i hans öra:

“I liked the feeling I got when I kissed you”

Undra hur jag ens vågade säga det där. När vi slutade kramas mimade han 'me too' och log. Jag blinkade mot honom och vinkade hejdå till dom andra.

1. Richard. (Rich) 2. Joséfiné. (José, Jucié, Finnen)

Jag hade fått en stor fläck mellan benen av glass eftersom hon spillt på mig.

“No worries” flinade hon.

Jag blängde på henne.

“Jag var ironisk” sa jag.

“Hahaaaahaaa”

Jag tittade konstigt på Lisa. Vad var så roligt? Hon pekade på något bakom mig. Jag vände mig om. Men vaarför? Varför kommer dom alltid i fel sitanitioner?? Jag vände mig om igen till Lisa.

“Och du ska få för det här!!” sa jag och pekade på fläcken i skrevet som hade börjat se ut som en kissfläck.

“Haha, visst, look right behind you” sa Lisa och flinade.

Jag vred på huvudet bakåt. Fan, dom var precis bakom.

“Hey guys!” skrek Louis glatt.

Jag fick panik. Dom fick verkligen inte se glassfläcken. Jag sprang fram och ställde mig bakom Lisa som skydd.

“What are you doing?” frågade Niall.

“It's Lisas fault” svarade jag istället.

“It's not my fault that it ended up in the wrong place” Lisa flinade.

“And what means wrong place?” frågade Zayn.

Lisa flyttade åt sidan. Men jag var snabbtänkt och vände på mig och sprang och gömde mig bakom en sten.

“What the hell are you doing guys?” frågade Harry.

“I going home and change clothes, I can't be out like this” väste jag fram bakom stenen.

Lisa skrattade.

“Okay babe, I drive you” sa hon.

“Thanks” sa jag.

Jag satte min handväska för fläcken och drog ner tröjan över fläcken när jag reste mig. Killarna kollade lustigt på mig.

“Thank you Lisa. I love you soo much” sa jag ironiskt.

“No worries, I love you too” sa hon och gjorde ett puss läte till mig.

“Fuck you” mumlade jag.

“And you are my bigsister” fnös Lisa.

“Yes I am” sa jag syrligt.

Killarna tittade roat på oss när vi fortsatte bråka.

“Your pussy” sa Lisa.

“Oh, that you say! You are!” sa jag.

“Fucking bitch”

“Huh! Sure! You think you are so cool, but do you know what? You are not!” fräste jag fram och gick med snabba steg därifrån. Lisa ropade efter mig, men vafan. Hon kallade mig bitch och pussy, det är fan nog. Dessutom inför mina största idoler. 'Thank you Lisa' tänkte jag och fnös åt tanken. Jag började springa och kom hem på 10 minuter. Jag ropade ett snabbt 'hello' till pappa, sparkade av mig skorna och sprang uppför trappan. Jag gick in i Lisas rum och tog fram ett par gråa mjukisbyxor ur min väska. Sedan drog jag ett rosa linne över. Några tårar rullade nerför mina kinder. Jag hatade att bråka med Lisa. Det värsta är att det händer väldigt ofta. Jag bestämde mig för att ringa min bästis, Joséfiné. Hon hade ett litet knasigt uttal på sitt namn och hennes föräldrar var som mina, också från UK, eller nej.. Hennes mamma var från Frankrike, hennes pappa från UK. Hon kunde svenska flytande, eftersom hon flyttat till Sverige när hon var 4 år gammal. Jag tog upp mobilen och ringde.

“Yo bro! What's up?!” svarade Joséfiné glatt i telefonen.

“Inte bra. Jag och Lisa har bråkat. Igen. Jag hatar det här” sa jag.

“Men ååh. Vad tråkigt. Hoppas det blir bra i alla fall”

Jag skulle precis svara när det plingade på dörren.

“I'll take it dad!” ropade jg och sprang nerför trappan.

“Okey darling” svarade han.

Jag lyfte upp telefonen mot örat igen.

“Det ringer på dörren, kommer strax” sa jag och öppnade dörren.

Jag gapade, men stängde snabbt munnen igen. Jag lyfte telefonen till örat igen.

“Jucié. Killarna. En riktning. Fast på engelska. Är utanför min dörr just nu” sa jag i telefonen.

“Whuuut? Coooooolt! Hälsa så mycket från mig! Vi ses om några veckor buddie!”

“Okej. Aah, vi ses kompis” sa jag och la på.

Jag stoppade ner mobilen i fickan.

“What do you want?” sa jag och försökte låta glad, men misslyckdes totalt. “Where is Lisa?”

Jag trängde mig förbi dom, utan skor. Jag såg henne stå en bit bakom. Jag sprang fram till henne och kramade henne.

“Förlåt. För det jag sa.. Och jag förlåter dig, för det du sa” mumlade jag medan jag kramade henne.

Men hon drog sig loss.

“Jag förväntade mig inte att du skulle säga förlåt så snabbt” snyftade hon fram och sprang iväg.

“Lisa!” ropade jag efter henne.

“Leave me alone!” skrek hon och ökade takten.

Jag satte mig uppgivet ner i det blöta gräset. Jag la huvudet i händerna och önskade att allt bara kunde bli bra. Jag kände dunsar i marken och jag hörde dunsar, samt fotsteg. Någon strök mig på ryggen. Men jag slog ut med armarna som visade att den skulle sluta. Jag drog upp knäna mot magen och lindade armarna runt smalbenen. Sedan lutade jag huvudet mot knäskålarna.

“Elin, what's wrong?” hörde jag pappa ropa.

Jag lyfte på huvdet och reste på mig. Jag bortstade av mig och svarade sedan, med ganska mycket snyft i rösten.

“Nothing.. I'm just..”

Min röst sprack och jag sprang upp på verandan till min pappa och kramade honom. Jag började gråta, ganska mycket också.

“Elin, your friends are waiting for you” viskade pappa i mitt öra.

Jag nickade och slutade krama han. Jag gick ut på gräsmattan igen.

“Buddies. What do you want?” sa jag.

Dom började viska med varandra. Jag stod och gjorde ingenting tills min mobil bore ringa. Jag såg snabbt att det var Joséfiné.

“Jucié, what's up bro!” sa och ansträngde mig att låta glad.

“Nothing! I'm bored! Nej men.. Vad gör du?” svarade hon glatt.

“Hänger med killarna. Eller, nej.. just nu så viskar dom hemligheter men, annars så gör jag väll ingenting”

“Mm.. Det var en sak jag undrade” sa hon.

“Ah?”

“När skulle jag komma till dig nu igen?”

“Men vafan José! 11 juli, remember?” sa jag.

“Ja justee! Ah, jag minns! Men du, vi ses den 11 juli då, see ya bro!”

“Yeah. See ya bro!” sa jag.

Jag tittade på killarna igen. Deras blickar var vända på mig och dom tittade nyfiket på mig.

“It was my friend José” sa jag glatt.

“Oh. Is he nice?” frågade Harry.

“Oh yes. SHE is” sa jag och la betoning på 'she'.

“Oh, is it a girl?”

“Yes, Jucié is a girl” bekräftade jag.

“Jucié?”

“She have many nicknames, but she's real name is Joséfiné” sa jag.

“Not Josefine?” sa dom undrande.

“Nope. Joséfiné” sa jag och log.

Min fina bästis. Jag tog upp mobilen igen och skrev snabbt till Jucié.

Hahaha! Killarna trodde du var en kille bara för jag sa José. Haha! Guud. / Kiss kiss Elin.

Jag skrattade lite och klickade på skicka. Jag fick svar inom 1 en minut.

HAHA! Jag en KILLE? omg.. Dom är lite konstiga, weird! Nejdå men, konstiiigt. Men det är inte mitt fel att jag har konstiga smeknamn som, Jucié, José, Finnen, alla är konstiga! Haha (Finnen, garvar ihjäl..) / Kiss kiss José.

Jag skrattade. Finnen var ett konstigt smeknamn som Sebbe i andra ring kommit på för några år sen.

Finnen. Jag älskar det. Det smeknamnet är ju bara föör roligt. Jag älskar att Sebbe kom på det. Tänk att han går i andra nu! Han gick ju i sjuan då, shiit vad tiden går fort. / Kiss and hugs, Elin.

Jag klickade på skicka. Sedan tog jag upp mobilen och ringde Rich. En utav mina bästa vänner. Han och José var typ dom ända jag litade på.

“Tjoo vad händer mannen!” var det första Richard sa.

Jag skrattade till.

“Tja! Inte så mycket, har precis bråkat med Lisa, men annars är det lugnt!” sa jag.

“Tråkigt att höra. Men nu pratar vi inte mer om det, vad händer ikväll?”

Till skillnad från Jucié, så var Richard en person som inte gick längre in på dåliga saker, utan sa typ bara

Nej men gud vad tråkigt, eller Vi kan väll göra nått kul för att muntra upp dig? Och andra saker i den stilen.

“Jag ska antagligen hänga med killarna, du vet vilka, jag berättade ju igår” sa jag.

“Aha! Men vänta. ONE DIRECTION OR WHAAAT?!!” skrek Richard.

“Calm down bro. Lugna. Ja. 1D. Roligt vaa?!”

Harrys perspektiv:

Vi hörde hur nån skrek One Direction i telefonen som Elin pratade i. Vi började små fnissa. Elin fortsatte att prata.

“Men du, vi hörs, ses” sa sen hon.

Vafan nu det bettyde? Man hörde en röst från telefonen säga, eftersom det var hög volym.

“Mm, älskar dig vännen, ses”

En klump växte i magen. Det var en killröst. Okej, jag erkänner, mina känslor har utvecklats för Elin. Och Älskar dig, det betyder ju, Love you. Ugh.

“Älskar dig med Richard! Puss puss!” sa hon och tog mobilen från örat och ner i fickan igen.

Richard. Killnamn. Killröst. Tyder bara på en grej, Elin kan ha skaffat en annan.

“Who was that?” hörde jag mig själv säga.

“My little booy! Oh. I love and miss him so much” saa hon sött.

Klumpen blev större i magen. My boy. Min kille. Nej. Det kan inte vara sant. Elin rotade runt i sin väska tills hon hittade det hon sökte. Det var en bild på en kille och en tjej och Elin. Tjejen och Elin pussade killen på kinderna.

“That's Richard, that's José and that's me” sa hon och pekade medan hon pratade, sedan log hon.

Klumpen blev ännu större om det ens var möjligt. Richard var ju skitsnygg. Sedan tog hon fram ett till på bara Richard och ett på bara Joséfiné. Gud, Elin kanske verkligen var tillsammans med honom? Jag tror Louis märkt att jag stelnat till när hon berättat att det var Richard för han drog med sig mig in bakom en buske.

“She is not togheter with him. I promise, pinky promise” sa han och räckte ut lillfingret.

“But.. If they are?” sa jag.

“They are not” sa Louis bestämt och hållde fortfarande upp lillfingret.

Jag tog tag med mitt lillfinger i hans och vi skakade lite lätt på dom och sedan tillbaks. Precis när vi kom tillbaks pussade Elin kortet av Richard och la tillbaks det i väskan. Fan.

Elins perspektiv:

Jag hade precis lagt tillbaks korten i väskan när Harry sprang sin väg. Jag tittade förvånat på Louis som ryckte på axlarna. Jag började springa efter Harry.

“Harry! Come on! What's wrong?” skrek jag efter honom.

Men han fortsatte bara springa. Jag suckade och satte mig ner i gräset. Vad var fel egentligen? Han hade bara sprungit iväg. Jag orkade inte med fler bortsprungna så jag reste mig igen och sprang efter honom. Jag hittade honom vid en lägenhetshus. Jag satte mig bredvid honom. Min mobil började ringa. Det var Richard.

“Hello babe” sa jag glatt.

“Hey there. Vad gör du för nått?”

“Tjaa, Harry sitter gråtandes bredvid mig just nu och jag har ingen aning om varför?” sa jag undrande.

“Well, inte jag heller” sa han och skrattade tyst.

“Nä, vad konstigt!” sa jag ironiskt.

“Jaa! Jag vet!” sa han skrattandes.

“Jaja, ses, älskar dig Rich” sa jag och Harry ryckte till.

“Älskar dig med Elin, ses” sa han och la på och jag stoppade ner mobilen i fickan igen.

Jag vände mig mot Harry som börjat gråta igen. Jag kollade förvånat på honom och pussade honom på kinden. Jag torkade bort några tårar.

“What's wrong Harry?” frågade jag.

“So you are with him now” sa han istället och tittade bort.

“What? Him? Who?” sa jag.

“Richard”

Jag började skratta. Högt. Harry kollade konstigt på mig.

“Richard are my bestfriend, and he's gay!!” skrattade jag så att tårarna sprutade.

“He's what?” sa Harry chockat.

Jag nickade och fortsatte skratta.

“But, he's too good looking to were that” sa han med öppen mun.

“Harry is gaaay, with Louis, Mrs. Larry Stylinson” retades jag.

“Hmph. I'm not”

“Larry Stylinson” fortsatte jag att retas.

“Ey, shut up!” sa han.

“Eliiin! Where are you?” ropade Lisa

“Over here! Next to the flowers!” ropade jag tillbaks.

“Okey I coming” ropade hon.

Efter några sekunder så jag en Lisa komma springandes.

“Hello Harry.. Nice to meet you again” sa hon långsamt.

Antagligen för att hon fortfarande var arg och ledsen på mamma.

“Yeah. Nice to meet you again to” sa han och la till ett litet leende.

Lisa tvingade fram ett leende tillbaka.

“We have to go now Elin. I'm done now. We just have to buy it all” sa Lisa till mig.

“Okey, go to the checkout, I coming” sa jag.

Lisa gick iväg. Jag vände mig mot Harry igen.

“Do you and Lisa talk english to each other?” frågade han.

“Yes, not always, but often” svarade jag.

“Why?”

Frågvisa jävel.

“'Because we are half British” svarade jag med ett leende.

“What? Cool. We thought you were great Swedes because, well .. You never said you were British too” log han.

“Haha, but we are”

“Elin! Come here or I kill you” skrek Lisa.

“I think I have to go, see ya” sa jag och gick iväg.

I bakgrunden hörde jag Harry ropa 'See ya' tillbaka. Eller... Vänta. Jag är väll bara kvartssvensk om min mamma är halvbritt och halv svensk. Fan, nu hr jag blandat ihop allt totalt.. Mamma för den delen. Fyfan alltså.

Jag hade precis givit blomman till pappa. Han hade blivit jätteglad. Jag hade ringt upp Louis och frågat om det var okej att vi kom ändå. Och det var det. Jag och Lisa höll på att sätta på oss skorna nu.

“Fuck, piss of. It's raining out there” utbrast Lisa.

“Fuck, are you kidding me. Aaah! Mitt hår kommer bli pissblött” sa jag.

“Mitt med.. Skit..” svarade Lisa.

Vi gick ut. Det var en underdrift om jag sa att det bara regnade. Det regnade som in i helvete. Det var som himlen hade öppnat sig. Oh god. Vi sprang genom regnet till Liams lägenhet, eftersom Louis hade bett oss komma dit. Vi sprang in i trapphuset och upp för trappan till Liams dörr. Jag knackade på dörren.

“It was wet as the hell out there” sa jag.

“I know. It was too cold. I'm wet as a hell and my hair takes hours to dry” suckade Lisa och drog en hand genom sitt blöta hår.

“My too. It is so disgusting” sa jag.

Dörren öppnades. Vi möttes av fem stora leenden. Jag vred ur mitt hår. Dom tittade lite äcklat på mig.

“What? It's just water” flinade jag.

“We know but..” började dom.

“FOREVEEEER YOOOOUNG I WANT TO BEE FOREVER YOOUNG” ylade jag.

Dom skrattade åt mig. Varför skulle dom inte liksom? Mitt i allting började jag sjunga på deras X-factor låt. Jag är ju duktig.

“I don't know what that come from” sa jag och ryckte på axlarna.

Dom flinade mot mig. Jag räckte ut tungan mot dom. Jag vände mig mot Lisa.

“Vad säger du Lisa. Ska vi göra nått elakt? Typ skvätta ner dom med vatten?” sa jag och flinade.

“Visst! Why not, liksom” sa hon och flinade också nu.

“What did you guys say?” undrade Liam.

“Nothing, we be right back, stay here!” sa jag och drog med Lisa ut igen.

Fortfarande regn. Men i denna sitation var det bra. För nu skulle vi skvätta ner killarna ordentligt. Jag tog av mig båda mina skor och fyllde dom med vatten från en vattenpöl. Lisa följde mitt exempel. Som tur hade vi tagit gummistövlar, så det läckte inte ut. Och det fick plats extra mycket. Vi gick in igen med stövlarna i händerna. Eller snarare, vi gömde dom bakom ryggen. Dom kollade konstigt på oss. Jag lutade mig fram och viskade i Lisas öra:

“Jag tar Lou och Haz. Du tar Liam och Nialler, så tar vi Zaynie tillsammans?”

“Okej” viskade hon tillbaks.

Jag lutade mig bakåt och ställde ner den ena bakom mig medan jag fortfarande höll den ena i handen.

“Geuss what?” sa jag och flinade stort.

“What?” sa dom en aning darriga på rösten.

“WATERWAR!!” skrek jag och Lisa och jag tog fram våra gummistövlar med vatten i.

Dom började springa och skrika. Jag sprang efter Lou först och grabbade tag i hans hår. Han skrek värre än någonsin, men det fick i ala fall stopp på honom. Jag hällde en del av vattnet över honom.

“Whaat the heell! Cooooold!” skrek han.

Jag flinade elakt och sprang för att få tag på Harry. Jag såg honom en bit framför. Han saktade ner när han såg att ingen var där. Tillslut stannade han. Jag trippade fram på tå och när jag var ungefär en meter ifrån honom slängde jag mig runt hans hals och drog ner honom på golvet. Jag hällde ut halva stöveln på honom. Han skrek i ren förudmjukning. Jag ramlade framåt när nån knuffade mig och mina läppar nuddade hans. Jag reste mig kvickt upp och mumlade ett snabbt och generat 'sorry' och sprang ut därifrån högröd i ansiktet. Det ända som var konstigt. Var att det kändes rätt på nått sätt.

Harrys perspektiv:

Vad hände nyss? Elin kysste mig.. Inte med mening då.. Men ändå. Det var en skön känsla. Det kändes rätt på nått konstigt sätt. Självklart skulle hon springa iväg också. Men det kanske inte var så konstigt. Hon hade kysst mig utan mening för att en kille med namnet Zayn hade knuffat henne. Men just nu var jag bara glad över att han gjort det. Lisa hade sprungit efter Elin. Syster som syster. Dom skyddar varandra. Gulligt. Jag vet inte varför men förut idag i mataffären, när jag kramade henne, kände jag en stöt som gick igenom min kropp, som övergick i vibration. Undrar om Elin också känt det, eller om det bara var jag? Jag reste mig upp och gick fram till Louis, jag pekade på dörren till Liams rum, sedan på oss två, som visade att jag ville att vi skulle prata. Han nickade och följde med mig in. När vi satt oss på sängen efter att stängt dörren efter oss gav han mig en frågande blick.

“Elin kissed me” suckade jag.

“Oooh! That's good! I know tht it was something between you and her!” blinkade han.

“Because Zayn pushed her” fortsatte jag.

“Oh.. Sorry man”

“Ah. It doesn't matter” sa jag och flashade ett fejk leende.

Elins perspektiv:

Jag satt nersjunken längst ner i trapphuset när Lisa kom springandes.

“What happend? Elin?!” sa hon förtvivlat.

Vad är hon så förtvivlad för? Det var inte hon som kysste Harry. Jag suckade uppgivet.

“Jag kysste Harry” suckade jag fram.

Lisa sken upp i ett leende.

“Men guud. Sa ju att det skulle bli nått mellan er” sa hon och blinkade.

“Det var Zayn som kuffade mig” la jag till.

“Jaha.. Ledsen”

“Äsch, det gör inget” jag log ett fejk leende.

Jag och Lisa gick uppför trapporna igen och in i Liams lägenhet.

“Liam! Can I borrow your computer?” ropade jag in i lägenheten.

“Sure! It's on my room” ropade han tillbaks.

Jag sprang in på hans rum, men tvärstannar när jag kommit halvvägs in. Där sitter Harry och Louis på Liams säng.

“Ehm, I'm shall borrow the computer, sorry if I disturb” sa jag och rodnade häftigt när jag mötte Harrys blick. Jag gick fram till datorn och gick in på youtube. Jag satte igång låten 'Pannkakor' med Spökligan. Den hade jag och mina kompisar skrattat och sjungit med i mycket när vi var små. Lisa kom inspringandes.

“Pannkakor! Oh my god! Det är ju våran låt Elin!” utropade hon.

“Jag vet!” jag ställde mig upp och jag och Lisa började dansa bugg och snurra runt i pirruetter.

Tillslut låg både jag och Lisa på golvet och skrattade. Det här var en riktig glädje låt. Man började skratta och blev alltid glad av den.

“Wht's that for song?” sa Louis med en road blick.

“Pannkakor” flinade jag och reste mig.

“And in english?” sa han frågandes.

“Pancakes!” sa jag förtjust.

Han började skratta.

“Pancakes? Swedish songs are really weird!” skrattade han fram.

“I know, but they are really good too” fnissade jag.

“Maybe that” sa Louis och gick ut med Lisa ur rummet.

Nu var det bra jag och Harry kvar. Jävla Louis. Han gjorde det här med meningen. Låten tog precis slut. Jag granskade mina händer ett tag.

“So..” började Harry.

“Look Harry. It was not my meaning. Zayn pushed me. And I fell straight on you. Sorry” sa jag och tittade för en gångs skull in i hans ögon. Han log mot mig.

“It doesn't matter” log han.

“Thank you” sa jag och gick fram och kramade honom.

Samma stöt gick igenom mig. Jag släppte honom och gick och satte igång låten igen.

“So, how old are you, and I think you know how old I am” frågade han genom musiken.

“Yeah. You are 18, and I'm 19” sa jag och log.

“Uhm really? Are you one year older than me?” sa han förvånat.

“Yeah, have you some problem with that?” flinade jag.

“No.. I haven't, only the fact that you are older than me” sa han surt.

“Haha”

Jag gick ut från rummet. Lisa sa till mig att pappa ville att vi skulle gå hem. Jag gick ut i hallen och började ta på mig skorna.

“Goodbye guys!” skrek Louis i våra öron.

“Goodbye LOUIS” skrek vi tillbaks. “And the others”

Jag och Lisa kramade om alla. När jag kramade om Harry tog jag mod till mig och viskade i hans öra:

“I liked the feeling I got when I kissed you”

Undra hur jag ens vågade säga det där. När vi slutade kramas mimade han 'me too' och log. Jag blinkade mot honom och vinkade hejdå till dom andra.

Tjolahopp! Här händer grejer. Lite tidigt kanske ni tycker.. Men det kommer inte hända nått speciellt än.

Tidigare:

“Are you afraid of keys?” frågar Harry.

Lisa nickar.

“How did you get that phobia?” frågar Liam.

Lisa börjar berätta om när vi var små och skulle ut på stan. Då kom det en clown(Lisa är väldigt rädd för clowner också) och han hade väldigt många nycklar med sig. Lisa hade visat att hon var rädd, eftersom hon börjat gråta typ. Då hade clownen flinat elakt och börjat vifta med nycklar samt riva henne med dom. Jag vet att det inte låter så läskigt/farligt, men det tyckte Lisa. Dessutom var hon ju liten.

“What a stupid clown!” utbrast Niall.

“We know” sa jag och Lisa.

Jag och Lisa var med killarna resten av dagen. Ibland kom fans fram och ville ta foton och få atografer, annars så hade vi jättekul. När jag och Lisa kom hem så somnade vi ganska snabbt. Men båda av oss hade leenden på läpparna när vi somnade.

“Jag kan inte fatta att hon gjorde det här mot oss, den jävla kärringen!!” skriker Lisa.

Våran mamma. Hon hade skickat ett sms till Lisa där det stod:

Hej hej gumman. Ni kan komma hem och hämta eran skit. Jag vill inte ha er längre. Ni ska komma och hämta era grejer imorgon kväll och ni kan dra dit pepparn växer. Om du undrar vad ni har gjort för fel, så är det inget. Bara att jag träffat världens finaste kille och vill inte ha er ivägen längre. Ha det så bra annars – Louisa.

Det hade kommit som en chock. Hon gjorde samma skit som hon gjort mot pappa mot oss. Hur kunde hon? Sina egna barn dessutom. Sina egna barn. Gjorde man så eller? Över sms? Mot sina egna barn? Okej. Visst. Vi var 19 år, men vad i helvete! Så gjorde man fan bara inte!! Hur kunde hon? Hon gjorde också samma skit som Joel gjort, fast genom sms. Fuck up. Varför måste allt vara så svårt just nu? Allt tack vare att jag flyttade också. Bara för att vi båda var borta. Då kunde hon bryta ut. Göra det dummaste hon någonsin gjort mot oss. Be oss att lämna hennes liv för evigt. Jag äcklas bara av att tänka på henne. Fyfan, att jag inte förtått det tidigare. Fast det är klart, tidigare var hon världens snällaste. Inte den hon förvandlats till nu. Hur kunde hon? Fyfan. Jävlar i helvete. Nu är jag fan riktigt förbannad. Åh. Jag vill aldrig mer träffa den där kvinnan. Inte nog med att hon lämnade pappa på det sättet, nu gjorde hon samma sak mot oss. AAH, jag blir galen.

“Jag kan inte heller fatta det. Så jävla onödigt” sa jag frånvarade, medan jag fortfarande har tankarna på vilken bitch våran mamma är.

Jag väcks ur mina tankar utav att min mobil börjar ringa.

“Elin” sa jag.

“Hello Elin, what's up? Want you and Lisa come over, or?” frågade en glad Louis.

Jag suckade.

“It's not so good now. Another time?”

“Oh.. Okey” sa Louis och suckade.

“Yes.. Ehm, see you sometime, goodbye Lou” sa jag.

“Yeah.. okey, see ya”

“Yeah, see ya” sa jag och la på.

Jag suckade. Varför måste allt vara så svårt just nu? Kan inte bara allt bli som vanligt. Fan.

“Elin.. Pappa vill att vi ska handla. Nu. Hänger du med?” frågade Lisa.

“Ehm.. Ah, jag kommer” sa jag och reste mig upp från golvet.

Jag gick med tunga steg fram mot sängen och tog upp min väska. Jag kunde fortfarande inte släppa tankarna på all skit som hänt dom senaste 2 dagarna. Jag sprang ut från rummet med tårarna brännande i ögonlocken. Jag sprang nerför trappan och ut i hallen där Lisa stod. Jag drog på mig skorna och sedan gick vi ut genom dörren. Vi joggade till affären eftersom det duggade. Vi gick in i affären och gick sedan till grönsaks avdelningen.

“Lisa, jag gå och kollar efter någon slags blomma att köpa till pappa, kommer strax” sa jag.

“Okej, ses vid kassorna” sa hon som svar och jag gick iväg mot blommorna.

Jag började leta igenom blommorna. Jag visste att pappa älskade pelargoner eftersom han sagt det när vi pratat i telefon en gång. Där var den! English geranium. Perfekt. Jag tog upp den. En lila pelargon skulle nog pappa gilla.

“Elin, är det du?”

Jag vände mig om med ett ryck. Jag kände mycket väl igen den där rösten.

“Ja, det är jag” snäste jag som svar.

“Förlåt gumman, jag menade-”

“Häll käften kärring! Jag fattar inte att du kunde göra så, gå din väg, jag vill aldrig se dig mer” skrek jag.

Folk vände sig om och stirrade på oss, men jag brydde mig inte ett skit.

“Vad fan gör du i England förresten?!” sa jag, lite lugnare, men fortfarande argt.

“Den där killen.. Han bor här. I England” sa hon.

“Stick härifrån innan jag ringer pappa” sa jag.

Hon vände sig hetskt om och gick. Jävla kärring. Hur kunde hon? Komma hit och tro att hon skulle kunna reda ut allting. Jävla mamma, eller jag menar, Louisa. Hon är ju faktiskt inte min mamma längre. Jävla kärring.

“Elin, are you crying?” sa en röst.

Jag märkte inte förens då att små tårar rann nerför mina kinder. Jag vände mig mot rösten. Jag torkade genast bort tårarna när jag såg vem det var.

“No Harry.. I'm not crying..” sa jag, men kunde inte hålla undan en tår som rann nerför min kind.

Jag torkade snabt bort den. Varför kom ALLTID dom som jag MINST ville träffa i sånna här stunder?

“I see that you are crying” sa han.

“It's nothing, my mum is an bitch.. I hate her” och varför berättar jag detta för Harry, jag menar DEN Harry. Harry Styles. Allvarligt? Är jag dum eller vad?!

“I don't think you hate her..-” började han.

“Ah! I'm going to drive myself crazy! You don't understand what she have done to me and Lisa. I just want to say that she can go and fuck herself. Aah!!” vad fan höll jag på med? Harry, från 1D, varför berättade jag min skit för honom? Är jag dum i korken eller?!

“That was.. hard.. I mean, to say about your own mum.. What have she done to deserve this?” sa han med en förfärad min.

“Hard!! Are you fucking kidding me?! She said that she don't want to have me like her kid anymore! Do you know that feeling. To know that your mum hates you and don't want to know anything about you?! It's fucking hard to know that your own mum don't love you anymore!" snyftade jag fram. Vafan gör du Elin? Berättar att din mamma har sagt det där, till världens kändaste kille, i världens kändaste boyband, vad fan?

“Wait.. Did she say that?” sa han.

Jag nickade. Han tog ett steg framåt och kramade mig. En stöt gick igenom min kropp . Va? Det här har aldrig hänt förut. Nu är min ända fråga, hade Harry också känt den? Hela min kropp vibrerar just nu. Haha. Jag är patetisk. Harry slutade krama mig.

“I'm sorry.. I didn't know” Harry gjorde en grimas.

“It doesn't matter, she an whore” sa jag. “She don't deserve to talk about”

Jag skakade på huvudet. Hur man kunde göra så mot sitt eget barn, fattade jag inte. Jag tog ett hårdare tag om pelargonen och tittade på priset. 20:49. Okej. Inte så mycket alltså.

“A geranium. To who?” Harry bytte samtalsämne. Skönt.

“My dad. He deserve this. He working hard all the time, so I think he deserve this” sa jag leendes.

“Awww, what cute!” sa Harry med tillgjord röst.

Jag skrattade lite.

“Yeah I know” skrattade jag.

“Eliiin! Where are you?” ropade Lisa

“Over here! Next to the flowers!” ropade jag tillbaks.

“Okey I coming” ropade hon.

Efter några sekunder så jag en Lisa komma springandes.

“Hello Harry.. Nice to meet you again” sa hon långsamt.

Antagligen för att hon fortfarande var arg och ledsen på mamma.

“Yeah. Nice to meet you again to” sa han och la till ett litet leende.

Lisa tvingade fram ett leende tillbaka.

“We have to go now Elin. I'm done now. We just have to buy it all” sa Lisa till mig.

“Okey, go to the checkout, I coming” sa jag.

Lisa gick iväg. Jag vände mig mot Harry igen.

“Do you and Lisa talk english to each other?” frågade han.

“Yes, not always, but often” svarade jag.

“Why?”

Frågvisa jävel.

“'Because we are half British” svarade jag med ett leende.

“What? Cool. We thought you were great Swedes because, well .. You never said you were British too” log han.

“Haha, but we are”

“Elin! Come here or I kill you” skrek Lisa.

“I think I have to go, see ya” sa jag och gick iväg.

I bakgrunden hörde jag Harry ropa 'See ya' tillbaka. Eller... Vänta. Jag är väll bara kvartssvensk om min mamma är halvbritt och halv svensk. Fan, nu hr jag blandat ihop allt totalt.. Mamma för den delen. Fyfan alltså.

Kram.

Tidigare:

Harrys perspektiv:

Alla hade fått Elin och Lisas nummer. Vilket Elin tyckte var jätte coolt. Hon hade till och med blivit glad när vi frågat om det, eller nej, hon började hyper ventilera och hoppa omkring som en galning. Hon skrek ut saker som:

”Oh my gosh!! Is this true, or am I dreaming, like always?”

Vi hade börjat garva. Men tillslut så slutade hon hoppa omkring och gav oss hennes nummer. Nu skulle hon och Lisa hem. Men vi hade bestämt att vi skulle mötas på Nandos imorgon. Dom sa ett sista 'Goodbye' innan dörren stängdes efter dom.

1. Elins outfit. 2. Elins ögonfransar. 3. Nyckel fobi. 4. Clown fobi.

Elins perspektiv:

Vi gick ut i trapphuset. Lisa stötte till mig med armbågen i sidan. Jag kollade oförstående på henne.

”Nu kan ju du och Harry bli tillsammans, du är ju singel” retades Lisa.

Jag slog henne på armen. Hon kved till.

”Nej! Vi har precis träffats!” sa jag.

”Men hallå? Kom igen, han är ju as söt” sa Lisa.

”Men bli tillsammans med honom själv då” fnissade jag.

”Är du inte klok?! Jag har ju en pojkvän” sa hon och kollade storögt på mig.

Jag skrattade åt hennes reaktion. Men det var ju sant. Hon har en pojkvän.

När vi kom hem satt pappa och drack te i köket.

”Hello dad, we are home!” sa jag.

”Gosh girls! Where have you been? I've been so worried!” sa han.

“Dad, we are nienteen and we have just been with some new friends” sa Lisa.

“Oh! But you was out like, hm.. seven hours, it's not okey! You must call me if you going to be out longer!” sa han.

“Okey dad, we will” sa Lisa.

Vi sprang upp till Lisas rum. Vi började prata om hur mycket vi saknat varandra. Sedan frågade jag om jag fick sova i Lisas rum. Hon hade sagt att det var självklart att jag fick. Nu låg vi skavfötter och pratade fortfarande. Vi hade så mycket att prata om. Jag somnade med ett stort leende på läpparna. Min syster var den bästa i världen alltså.

Nästa morgon vaknade jag utav att Lisa ruskade mig försiktigt.

“Du måste upp.. Vi ska träffa killarna om en timme” sa hon.

Jag satte mig spikrak upp. Va?! Jag hoppade ner från sängen och sprang fram till en utav resväskorna. Jag öppnade den och började slänga ut kläder. Fuck fuck fuck fuck!! Det finns ju ingenting ju!

“Men vad faan! Jag blir galen!!! Idiotiska skit! Helvetes jävla gris jävlar!!” skrek jag.

Någon harklade sig bakom mig. Jag vände mig om. Shit. Det var pappa. Hur länge hade han stått där?

“I have no idea about what you say, but I think it is not nice words” sa pappa med en bekymrad min.

“Ehm.. No it's not nice words.. I'm going to stop it” sa jag.

“Good!” sa han.

“Me and Lisa going to meet our friends at Nandos later, is that okey?” frågade jag.

“Yes, of course it is!” sa han.

Jag viftade med ena handen som visade att han skulle gå. Han gick ut igen och drog igen dörren. Tillslut hittade jag ett linne med Usa's flagga och ett par jeansshorts med ett par tajts. Jag drog på mig kläderna. Jag betraktade mig i spegeln. Snyggt, nu är det bara sminket som fattas, tänkte jag. Jag letade fram min sminkväska oh tog fram mascaran. Jag började kleta på förlängningsgeggan. Det var nån vitgegga man skulle ha på innan mascaran. Okej, nu var det klart. Jag drog mascaran över ögonfransarna. Lisa kom in i rummet.

“Don't need make up, to cover up, being the way that you are is eno-o-o-ough” sjöng hon.

Jag började skratta Hon var ju bara för rolig.

“Evryone else in the room can se it, evryone else but yo-o-u” fortsatte jag.

“BABY YOU LIGHT UP MY WORLD LIKE NOBODY ELSE!!” sjöng vi som två galningar.

Det slutade med att vi låg på golvet och höll oss för magen av skratt. Jag slog en blick på klockan. Shit! Det var 5 minuter kvar. Jag reste mig upp snabbt som blixten och berättade ganska stressat att det var 5 minuter kvar till Lisa. Lisa reste si vickt från golvet och vi sprang nerför trappan och drog på oss skorna. När vi var på väg började jag nyna på What Makes You Beutiful. Your insecure. Don't know what for. You turning heads when you walk through the door. Don't need make up. To cover up. Being that that you areis eno-o-o-ough. Evryone else in the room can see it. Evryone else but yo-o-ou. Baby you light up my world like nobody else. The way that you flip your hair gets me overwhelmed. But when you smile at the ground.. KRASCH! Jag krockade med en stolpe. Jag tog mig för pannan. Fan vad ont det gjorde. Ajj! Varför måste dt göra så ont att göra illa sig? Faan vad ont det gör! AAH!

“Elin! Elin gick det bra?! Är du okej?” frågade Lisa

“Ehm.. ja, mitt huvud värker bara så jag vet inte vad.. Aj” sa jag.

“Du, din panna har svullnat upp i världens största bula” sa Lisa oroligt.

“Mm.. Det gör ont.. kan vi gå he..” började jag.

“Hello guys! Over here!” ropade Niall.

Jag la handen ver bulan och vi började gå mot dom. Jag såg ju ut som en jävla snigel i pannan. Ett hus i pannan. Kuuul!

“Lisa, du håller käften om vad som hände, det är ju inte mitt fel att jag var helt inne i andra tankar” viskade jag hotfullt hennes öra.

Hon skrattade hjärtligt åt mig.

“Nej. Jag lovar” sa hon.

När vi kom fram till dom hade jag fortfarande ena handen över pannan. Dom tittade konstigt på mig. Jag ger Lisa en mördarblick. Hon ryckte bara på axlarna.

“Why do you keep your hand on the forehead?” frågar Louis.

“Ehm.. Ehm.. Because..Aaah! Just don't ask” sa jag.

Lisa tittade på mig. Hon ger mig en retfull blick.

“No! Du gör det fan inte! Nej, I kill you! Nej! Helvetes jävla apa!” skriker jag.

Killarna kollar chockat på mig. Men det struntar jag i. Jag backar bakåt medan Lisa går emot mig.

“Du lovade! Du får verkligen inte!”

Lisa börjar dra bort min hand. Jag sätter dit den andra hon börjar dra bort den med.

“FUCK YOU!” skriker jag till henne.

Killarna tittar fortfarande chockat på oss. Särskilt på min fula bula. Jag sliter loss mina händer och ger Lisa en örfil. Hon tittar argt på mig. Sedan börjar hon jaga mig.

“Din jävla gris! Vafaan! Du ska fan få för det där!!” skriker Lisa efter mig.

Jag springer runt i cirklar runt killarna och dom skrattar åt mig och Lisa. Tillslut lugnar vi oss och sätter oss utmattade ner på marken.

“Jag kan inte fatta att du gjorde det där.. Du lovade ju” sa jag.

“Jag höll fingrarna i kors” jag lipar åt henne.

Hon lipar tillbaka. Killarna sätter sig ner bredvid oss.

“We thought you was from England?” sa dom.

“Ehm.. No, we both are from Sweden” sa jag.

“Oh..You have a big bump on his forehead, how did you get it?” sa Zayn.

Jag tittar på Lisa som flinar elakt.

“If you tell them. I'm totally kill you!” sa jag.

“With what” flinar Lisa.

“WITH THIS!” sa jag och plockar fram en nyckel ur fickan.

Lisa ställer sig upp och backar.

“Din nyckel fobi har kommit till användning” flinade jag elakt.

“Nej, du får inte, snälla, lägg bort den” Lisa är på väg att börja gråta.

Jag stoppar genast ner den i fick. Jag ställer mig upp och kramar Lisa.

“Förlåt”

“Det är okej”

“Are you afraid of keys?” frågar Harry.

Lisa nickar.

“How did you get that phobia?” frågar Liam.

Lisa börjar berätta om när vi var små och skulle ut på stan. Då kom det en clown(Lisa är väldigt rädd för clowner också) och han hade väldigt många nycklar med sig. Lisa hade visat att hon var rädd, eftersom hon börjat gråta typ. Då hade clownen flinat elakt och börjat vifta med nycklar samt riva henne med dom. Jag vet att det inte låter så läskigt/farligt, men det tyckte Lisa. Dessutom var hon ju liten.

“What a stupid clown!” utbrast Niall.

“We know” sa jag och Lisa.

Jag och Lisa var med killarna resten av dagen. Ibland kom fans fram och ville ta foton och få atografer, annars så hade vi jättekul. När jag och Lisa kom hem så somnade vi ganska snabbt. Men båda av oss hade leenden på läpparna när vi somnade.

Hey there! Hoppas du gillade det. förlåt att kapitlet kom ut så sent odag, men jag har inte haft möjlighet att publicera det, jag publicerar från mobilen just nu, det känns liiiite konstigt.. men anyway. I nästa kapitel kommer det bli lite drama, om vad, får du se själv ;) Om ett tag kommer romansen komma in också. Wiie! Det är bara att vänta. Vilken av killarna tror ni att det kommer bli? :) xx

Detta kommer handla om Elin. Elin's största idoler är One Direction. Dom betyder allt för henne. Hon skulle inte kunna leva utan dom. Dom är som ett extra stort skydd för henne när hon är ledsen. Hon älskar dom av hela sitt hjärta.

1. Lisa 2. Elin

Jag satte på låten 'More than this' med One Direction på min mobil. Det var ganska svårt att förstå att jag äntligen skulle få träffa min pappa. Han som jag inte träffat sen mamma lämnade honom, för 16 år sen. När mamma lämnade honom var jag 3 år. Så jag minns knappt honom. Men jag får fortfarande prata med honom över telefon, att få höra hans röst. Hans röst. Det är det ända jag behöver för att veta att han är världens finaste människa. Det ända som kommer bli svårt är att lämna svenskan när jag pratar, jag kan ju såklart engelska flytande eftersom mamma har lärt mig det, eftersom hon är halvbritt. Min pappa är helbritt, så kommer jag nog inte kunna säga ett ord på svenska utan att han kommer fråga vad jag sa. Aja. Jag var på väg till London för att bo där. Det känns underbart. London är en utav dom mest finaste ställena på jorden. Enligt mig i alla fall. Jag kommer självklart sakna min mamma, men det var mitt val att flytta hit. Pappa hade gått med på det. Så jag var helt hyper av lycka.

”Ladies and gentlemens, we landing about five minutes now” sa en röst från högtalaren.

Jag började ta ner mitt handbagage. Medan jag väntade satte jag på 'What Makes You Beautiful' och lutade mig tillbaka i stolen. Jag vaknade av att en flyg värdinna knackade mig på axeln.

”You must get off now” sa hon vänligt.

Jag nickade. Jag tog ett fast grepp om handbagaget och klev av planet. En bit längre bort såg jag en man stå och vinka till mig.

”Elin, come to me!” ropade han.

Det var antagligen min pappa. Jag började springa och när jag var en meter ifrån honom så släppte jag bagaget och slängde mig runt hans hals.

”Dad! I've missed you sooooo much” sa jag.

”And I've missed you too Elin!” sa han.

Han tog upp mitt bagage och började gå mot en parkerad bil lite längre bort. Jag nästan hoppade fram till bilen. Äntligen skulle jag få träffa min syster som flyttade hit när hon var 16 år gammal. Hon kunde svenska lika flytande som jag, och det var tur. Hon var 19 nu. Hon hade flyttat när jag var 16, nu var jag 19 och bara väntade på att få träffa min lillasyster, fast hon var bara några minuter yngre än mig, vi var tvillingar. 3 år utan henne var som 3 år utan mat och vatten. Vi har varit riktigt nära varandra ända sedan vi var små. Jag klev in i bilens framsäte. Pappa slängde in mitt bagage i bagage luckan. Sedan smäller han igen luckan. Han öppnar förarsätet dörren och ger mig ett stort leende. Sedan hoppar han in i bilen och vrider om nyckeln. Bilen brummar lite och sedan är vi ute på vägen. Pappa och jag pratar allt mellan himmel och jord. Hur jag har haft det i Sverige, om jag är glad över att få träffa Lisa igen, och massa annat. Men han nämner aldrig någonting om mamma. Vilket är förståeligt. Eftersom mamma hade lämnat honom på ett ganska otrevligt sätt. Hon hade skrivit en lapp och lagt den på köksbordet. Det hade stått såhär på lappen:

Hello Ryan! I'm going to Sweden and I take the kids with me. I'm sorry. But I'm not inlove with you anymore. Kiss kiss, Louisa.

Väldigt hårt sätt att lämna en person på. Jag tycker själv att det var ett grymt sätt. Asså, man skriver liksom inte en lapp? Man säger det öga mot öga. Det är helt otroligt att hon gjorde så.

“Arrived!” sa pappa.

Jag vaknade ur mina tankar.

”Oh my god! I'ts amazayn!” sa jag.

Pappa visste mycket väl att jag var One Direction fan, eftersom jag fått prata med honom några få gånger i telefon. Dom få gångerna hade jag berättat alla dom här, amazayn, brilliam och sånt. Pappa hade lyssnat på mig då. Sedan skrattade han bara att jag var helt galen i dom. Vilket var sant. Pappa började skratta åt mitt ordval. Hans skratt smittade av sig. Jag sprang mot huset och öppnade dörren.

”Lisa! Jag är här, var är du?! Jag vill ha en stor bamse kram” skrek jag in i huset.

Min syster kom springandes. Hon sprang som en dåre. Hon hoppade på mig och vi kramades länge.

”Jag har saknat dig så mycket Elin!” sa hon.

”Jag har saknat dig med Lisa!” sa jag.

”Kan inte vi gå till Nandos eller nått och äta för att fira att du är här, typ?” sa hon och log.

”Självklart!” log jag.

Några timmar senare:

Vi hade pratat med pappa och han hade sagt ja till att vi fick gå och äta. Vi hade kommit fram nu. Jag och Lisa stod och beställde. Vi båda hade beställt cheeseburgare. Lisa tog emot maten och vi gick och satte oss vid ett bord. Det var bara vi där inne. Jag tog en tugga av min hamburgare. Dörren till butiken öppnades. Jag vände huvudet åt det hållet där dörren var. Jag gapade. Sedan brast det.

”OH MY FUCKING GOD! IT'S FUCKING ONE DIRECTION” skrek jag.

Dom vände blickarna mot mig. Dom hade både förskräckta och förvånade miner. Jag la ner huvudet i händerna och skämdes som en jävla galning. Nån knackade mig på axeln. Jag lyfte på huvudet för att se vem det var. Det var dom. Jag skrek till och hoppade ner från stolen jag satt på och sprang till andra sidan bordet där Lisa satt. Dom skrattade åt min reaktion.

”Elin, vad håller du på med?!” skrattade Lisa knappt hörbart i mitt öra. Killarna verkade inte hört det utan fortsatte skratta. Jag ryckte på axlarna till Lisa.

”So, we guess that you're a fan?” skrattade Harry.

”Yes.. Ehm, yes.. I am..” sa jag lite generat.

Jag drog upp min lilla ”morots nalle” eller vad man ska kalla det ur fickan. Dom tittade på den.

”Haha, have you done this?” sa Louis och pekade på moroten.

”Yes, on the sewing handicrafts” sa jag.

Jag stoppade tillbaks den i fickan.

”So.. What are you to guys doing tonight?” frågade Liam efter ett tag.

Jag gapade.

”Elin going to move in with our dad.. But after that, nothing” sa Lisa.

”Wait, your name is Elin?” frågade dom mig.

Jag nickade häftigt på huvudet.

”Cuuuute” utbrast dom.

Jag kände hur min kinder hettade och jag vände ner blicken på golvet.

”Yeah.. We doing nothing tonight” viskade jag fram.

Dom skrattade lite åt mig.

”Do you want to hang with us?” sa Louis.

Jag försökte prata men fick inte ur ett ord.

”Yes, of course. But, Elin maybe look like this the whole night” sa Lisa och pekade på mig där jag stod och dreglade med öppen mun och blicken ut i tomma intet.

Jag stängde munnen och torkade genast bort dreglet. Dom började garva som galningar. Jag vände mig mot Lisa och viskade i hennes öra:

”Du ska få betala för det här!”

Hon tittade oskyldigt på mig. Hon ryckte på axlarna och fortsatte prata med dom. Efter ett tag hängde jag på i snacket. Det här var faktiskt första gången jag träffade dom. Jag fick ett pirr i magen varje gång nån utav dom sa nått. Kanske för att jag var så otroligt kär i alla och.. Min mobil började ringa. Det var pappa.

”Hello dad” sa jag glatt.

”Hello darling, do you two have fun?”

”Yes, we have very fun, we just met my biggest idols” sa jag och vände mig med ryggen mot killarna.

”Ooh! One Direction or what?”

”Yes, One Direction, correct.” sa jag.

”Oh my god! I am so glad that you finally met them!”

”Haha, yes me too, see you soon dad, we coming home about three to four hours”

”Okey, have fun!” sa han och vi la på.

Jag vände mig om igen med ett creepy smile på läpparna. Killarna kollade på mig och log brett. Varför?

”Soo, we are your biggest idols?” flinade Harry.

Därför.

”Ehm, yes..” sa jag och kunde inte undgå att titta ner på mina skor och typ skämmas ihjäl.

Lisa lutade sig fram och viskade i mitt öra:

”Du är så jävla kär i Hazz så det är inte sant!”

Jag lutade mig ifrån henne och gav henne en bitch blick.

”Bitch please, jag har en pojkvän” sa jag kaxigt.

Då började Lisa garva. Jag bara tittade konstigt på henne. När hon mötte min blick lyfte jag på ena ögonbrynet. 'Klar?' mimade jag. 'Nej' mimade hon tillbaka. En sak som jag och Lisa var bra på var att tyda andras läppar. Det var en talang som vi haft sen vi var små. Vi kunde tyda både engelska och svenska. Vilket var bra.

”What are we going to do?” frågade Lisa när hon lugnat ner sig.

”We can going to my place and watch horror movies!” föreslog Liam.

”Oh my.. I hate horror movies, but okey” sa jag.

”Good! Let's go!” sa han.

Vi började gå. Jag letade reda på Lisas hand. Jag klämde den hårt. Var detta en dröm? Jag vet inte. Det här var bara för bra för att vara sant. Det här är det bästa som hänt i hela mitt liv. Att följa med mina största idoler till deras lägenhet, det händer bara i drömmar. I alla drömmar jag drömt, har detta varit den mest drömda drömmen. Allvarligt. Jag är på väg hem till Liam Payne's lägenhet. Det är helt otroligt. Hur kan detta vara sant? Hur? Jag hade skrikit över hela Nandos att dom var där. Okej. Det var bara jag och Lisa där inne där då, men.. Ändå. Hur kunde dom vilja ha med mig och min syster? Jag och Lisa.. Nej inte Lisa, hon var inget fan. Jag har drömt om det här sen dom var med i The X-factor. Nått skramlade till och avbröt mina tankar. Vi var hemma hos Liam. Hade vi gått hela vägen hit? Jag vet inte. Jag hade varit helt inne i min lilla egna värld. Vi gick in i Liam's lägenhet och Niall satte i gång 'The grudge'. Jag har aldrig sett den förr, men jag antar att den är läskig. Jag satt bredvid Lisa. Varje gång det kom nått läskigt hoppade jag till och borrade in mitt huvud i hennes hår. Till skillnad från mig, så var Lisa inte ett dugg rädd för skräckfilmer. När filmen var slut började min mobil ringa. Det var Joel. Min pojkvän. Jag gick utom hörhåll och svarade sedan.

”Hej Joel” sa jag.

”Hej babe, hur är det i London än så länge?” frågade han.

”Åh! Det är helt underbart! Jag har precis träffat mina idoler!”

”Gud vad kul! Hoppas du har det bra i alla fall! Jag har det jättebra, vet du?”

”Nej, jag vet inte?” sa jag glatt.

”Det är slut”

Jag ryckte till. Vad fan sa han för nått?

”Vad sa du?!” sa jag.

”Jag sa att det är slut. It's over your bitch”

”Men.. Varför?!” sa jag.

”För jag har träffat en annan. Hejdå Elin” sa han och det blev tyst i luren.

Jag sprang in till vardagsrummet igen och drog iväg Lisa till hallen. Där brast allt och jag började stor tjuta. Det hade varit 3 år idag. Jag borrade in mitt huvud i Lisas hals.

”Joel gjorde slut” tjöt jag mot hennes hals.

Hon sköt mig ifrån sig och kollade rakt in i mina ögon.

”Han gjorde vad?” morrade hon.

”Han gjorde slut” grät jag.

”Den där jävla grisen! Hur fan kan han göra så?!”

Killarna kom springandes.

”What have happend?!” frågade dom.

”Elins boyfriend just broke up with her, over the telphone for the fuck!!” nästan skrek Lisa.

Dom kollade på mig, som var rödgråten, sedan på Lisa som var röd i ansiktet av ilska.

”What?” sa Harry.

”He just broke up with me, because he have met another girl” sa jag och började ta på mig skorna, eftersom jag inte orkade vara kvar när nått sånt här har hänt. Tårarna rann fortfarande och det tog inte slut.

”It was three years today. Fuck him!” väste jag och trodde att ingen hört.

Men alla tycktes ha hört det. Lisa tittade på mig med ett ilsket ansiktsuttryck.

”Three years? That idiot, how could he?!” sa Lisa.

”I don't know” fick jag fram innan jag sprang ut genom dörren.

Jag hörde fotsteg bakom mig. Men det sket jag i. Joel hade förstört min dag totalt. Idiot. Varför gjorde han inte slut före jag åkte bara? Att vänta tills jag var långt borta från honom var bara töntigt. Otroligt töntigt. Han som varit så söt och gullig när jag åkte. Var allt bara en lek för honom? Tre jävla år med honom var ett stort misstag. Jag fattar inte hur han kunde göra såhär. Det var kanske därför han var så konstig dom senaste 2 åren. Hur fan..

”Elin, stop.. wait!” ropade någon.

Jag tvärstannade. Varför hade han följt efter mig, varför inte Lisa?

Harrys perspektiv:

Hennes syster hade bett mig att springa efter Elin. Hon hade bett mig för att Elin var en utav våra största fans, och att Elin hade ett hemligt hjärnförhållande med mig, men vågade inte erkänna det. När hon sagt det blev jag alldeles varm i kroppen. Elin var faktiskt otroligt söt. Och singel. Men vad fan Harry! Hennes pojkvän gjorde just slut, hur fan kan du tänka på det nu?! Jag såg henne springa en bit framför mig.

”Elin, stop.. wait!” ropade jag.

Hon tvärstannade. Jag joggade fram till henne. Hon tittade på mig med ett förvirrat uttryck när jag kom fram till henne.

”Why..you..Lisa?” fick hon ur sig.

Vem fan var Lisa?

”Who is Lisa?”

”My twin, the girl who came with me” sa hon.

”Oh, Lisa wanted me to watch how you felt, you just kind of ran away” sa jag.

”I know.. But Joel is such a fucking idiot! A really big fucking idiot! I hate him!” morrade hon.

Men vänta? Var det Joel killen hette?

”Is his name Joel?” frågade jag.

Hon vände bort blicken från mig.

”Yes..” sa hon.

Något droppade ner på marken. Tårar. Tårarna kom från Elin. Jag tog tag i hennes axlar och vände henne mot mig.

”It gonna be okey, I promise” sa jag.

Hon nickade. Vi började gå tillbaka mot lägenheten. Hon gick och snyftade bredvid mig. Jag ville bara krama henne. Hon gick och torkade sig ständigt under ögonen. Det var verkligen synd om henne. När vi kom fram till lägenheten kramade hon Lisa. Länge. Dom var verkligen lika varandra, men ändå så olika.

Alla hade fått Elin och Lisas nummer. Vilket Elin tyckte var jätte coolt. Hon hade till och med blivit glad när vi frågat om det, eller nej, hon började hyper ventilera och hoppa omkring som en galning. Hon skrek ut saker som:

”Oh my gosh!! Is this true, or am I dreaming, like always?”

Vi hade börjat garva. Men tillslut så slutade hon hoppa omkring och gav oss hennes nummer. Nu skulle hon och Lisa hem. Men vi hade bestämt att vi skulle mötas på Nandos imorgon. Dom sa ett sista 'Goodbye' innan dörren stängdes efter dom.