Tidigare:

40 minuter senare:

Vi satt på en resturang och åt. Vi hade fått vår mat för kanske 20 minuter sen. Vi hade börjat prata och jag hade förklarat att jag inte alls var halvbritt utan trekvarts britt. Haha. Låter ganska konstigt. Jag hade ätit upp nu. Likaså Harry. Vi reste på oss och gick därfrån. Jag blev fortfarande lika häpen. Vi hoppade in i limon och Harry förklarade vägen hem till mig.

“So.. Can you some other language except english and swedish?” frågade han.

“Yeah. Actually. I talk france” sa jag.

Det gjorde jag ju. Jag hade gått på franska i skolan och José hade ju såklart lärt mig.

“You do? Cool” log han.

“Yeah I know!”

“Say 'I love you and will always do' in france” sa Harry.

“Haha, okey!” sa jag “Je t'aime et fera toujours”

“Cool! France is cool, really cool!” sa han och log.

Vi satt och pratade en stund tills taxichaffören sa:

“So, here it is”

Jag klev ur och Harry följde efter. Jag gick upp på min veranda och vände mig om precis innan jag skulle gå in.

“Goodbye” sa jag.

“Goodbye”

Jag tog min ena hand runt hans nacke och kysste han, han kysste mig tillbaks.

“Thanks for a good night” var det sista jag sa innan jag stängde dörren efter den underbara kyssen.

---

1. Gittaren, TeddyBear, Elin. 2. Flöjten.

Hade det hänt? Hade jag kysst självaste Harry Styles igårkväll? Eller? Hade jag drömt? Jag måste nypa mig själv. Nej. Nån annan får göra det. Jag vill inte vakna upp i min säng och veta att allt var en enda bra dröm. Jag vill ha nån med mig. Fast, ifall jag vaknar kommer jag ju fortfarande vara ensam.. Jag vet att jag och Lisa fortfarande är osams men jag måste verkligen ha hjälp. Jag gick ut ur mitt rum och knackade på dörren. Lisa ropade ett kallt 'come in'. Jag gick in.

“Lisa. Jag måste ha din hjälp” sa jag.

Hennes ansiktsuttryck blev från kallt till ett litet leende.

“Med vad?” lite varmare, fast fortfarande kallt.

“Nyp mig” sa jag.

“I'll do it gladly!” sa hon och reste sig.

Hon kom fram till mig och nöp mig hårt. Det kändes som hon tog ut all vrede. Jag började skrika sluta, och då slutade hon.

“Kvitt nu?” stönade jag.

Det var ingen dröm. Jag älskar mitt liv!

“Ja, vänner?” frågade Lisa, glad.

“Aha du!” sa jag och vi kramade varandra.

Lisa frågade varför hon skulle nypa mig egentligen. Jag började berätta att Harry hade bjudit ut mig och att jag sagt ja. Sedan berättade jag vad vi hade gjort under själva dejten. När berättade om kyssen, skrek Lisa ett glädjesjut. Hon började hoppa runt med mig och vi skrek som två småtjejer. Sen hörde vi pappa säga:

“Yeah, they are probably in their rooms”

Vi slutade skrika och hoppa och började skratta. Vi skrattade så mycket att vi fick lov att lägga oss ner på golvet och skratta. Lisas dörr öppnades. Jag kisade uppåt. Det var Louis och killarna. Jag reste mig skrattandes och drog upp Lisa också. Louis höjde på ena ögonbrynet.

“What? We have only fun” sa jag stöddigt, fast på ett roligt sätt.

“We think you don't talking to each other?” sa han.

“Naah, that was a loooooong time ago” sa jag, Louis höjde på ögonbrynet igen “okey, twenty minutes ago”

Alla började skratta, inklusive Lisa. Jag sprang glatt ut från Lisas rum och trängde mig förbi killarna och in på mitt rum.

“Lisa, du måste komma nuuuu!” skrek jag.

Lisa kom springandes med killarna i släptåg.

“Vad är det?” sa hon.

“Jag hittar inte TeddyBear” sa jag och låtsades gråta.

TeddyBear är min nalle som jag haft sen jag var liten.

“Ditt dumma fån” skrattade Lisa “Den är på mitt rum, du glömde den där ju”

“Right” sa jag och sprang till Lisas rum igen.

Jag tittade mig snabbt omkring, då såg jag honom ligga i ett hörn lite längre bort.

“Found him!” ropade jag till Lisa.

“Good. I thought he going to be gone forever” sa Lisa och kom in i rummet.

Vi båda vände oss mot killarna.

“So, what are you guys doing here” ingen reaktion. “HELLOO GUYSS!!”

Skrek både jag och Lisa. Dom ryckte till.

“What?” sa dom.

“So, what are you guys doing here, we asked” sa Lisa.

“Ehm.. we don't know. We only wanted to hang out with you” sa dom.

“Okey. But first must TeddyBear going to his bed ” sa jag och alla började skratta.

Jag joggade in på mitt rum och la ner honom i sin lilla träbädd som jag gjort när jag gick i femman.

Jag tog ut gittaren från garderoben. Jag vet inte varför, men jag älskar den. Den är som en tröst om jag är ledsen. Eftersom jag älskar att spela gittar så är den väldigt bra i vissa sitinationer. Lisa kom in i rummet. Hon stönade högt när hon såg att jag höll på med gittaren. Hon tycker alltid det är lika jobbigt när jag håller på med den. Men jag tycker samma sak när Lisa håller på med sin tvärflöjt hela tiden. Fast hon spelar otroligt fint, och jag vet att Lisa tycker lika med mitt gittarspelande. Lisa sprang iväg, men kom tillbaka efter två minuter. Hon hade sin flöjt i handen.

“Ska vi spela en låt tillsammans?” frågade hon med ett leende.

“Visst!” sa jag glatt.

Killarna kom in i rummet. Jag började spela på gittaren och Lisa började spela på sin flöjt. Eftersom Lisa inte kunde sjunga när när hon spelade så sjöng jag. Efter tre minuter så var låten slut.

“Det där var kul! Vi måste spela låtar med varandra oftare!” sa Lisa.

“Mhm! Det måste vi för guds skull!” sa jag.

Killarna harklade sig.

“What did you say?”

“That me and Elin must play together often” log Lisa.

“Oh. You are very good at instruments” sa Harry till oss.

“Thank god. Someone say it! All people we met always say that we play awful” sa jag.

“What? They say?” frågade han förvånat.

“Ehm.. not to me. Only to Lisa” sa jag och klappade Lisa på axeln som såg allmänt ledsen.

“Poor you Lisa. You play like an angel” sa Louis.

Lisa tittade upp.

“You think?” Han nickade. “Thank you”

“Lisa. Han talar sanning. Dom som säger du spelar dåligt har ingen stil för musik” sa jag.

Jag pussade henne rakt på munnen. Hon gjorde en äcklad min som gjorde att alla börja skratta.

“Love you Liisaa” skrattade jag.

“But I don't love you back” sa Lisa och låtsades vara sur.

“I know you do” log jag.

“Okey. I give up” sa Lisa och gav mig en fet kyss på läpparna, jag bet henne i läppen.

“AAJJ, vad fan gör du?!! Aj aj aj aj” skrek Lisa och höll om sin läpp.

Killarna låg på golvet och vred sig av skratt. Tillslut lyckades nån kunna prata.

“What happend?” skrattade Liam.

“She bite me on my lip” sa Lisa surt.

Nu började dom skratta mer och det såg ut som Niall skulle dö för en stund. Dom ställde sig upp efter ungefär en kvart, men dom fnissade fortfarande. Jag gick och hämtade min väska, Lisa gjorde samma sak. Lisas mobil började ringa hon gick iväg och började prata. Efter några minuter kom hon tillbaka. Hon var alldeles blek i ansiktet.

“Sam är på sjukhuset. Han var med i en bilolycka” sa hon och började gråta.

Sam var hennes pojkvän. Jg gick fram och kramade henne och försökte lugna ner henne. Killarna undrade vad det var och jag sa att Lisas kille hade varit med i en bilolycka. Det var fruktansvärt synd om Sam och Lisa. Lisa älskar honom över hela sitt hjärta så jag kan förstå att hon är ledsen och orolig. Jag har träffat Sam och han är otroligt snäll och trevlig. Sam. Gud, han måste vara jätteorolig. Det ända han kanske vill just nu är kanske att träffa Lisa, jag vet inte. Jag sa till Lisa att vi skulle åka till sjukhuset. Killarna undrade om dom fick hänga med, vi hade sagt ja.

 

Lisas perspektiv:

Jag var otroligt rädd och ledsen. Tänk så skulle han inte överleva? Jag menar, läkaren som jag pratat med sa att det kunde vara rätt allvarligt. Hon sa att vi kunde komma så fort vi ville, det var inte bråttom. Men det var mer än lugnt för mig, jag trodde att jag ska gåta ihjäl mig. Elin hade gått och frågat om hon fick låna pappas bil, han hade sagt ja, som tur så frågade han inte varför. Elin höll på att på sig sina skor. Hon tog sin väska och gick ut till bilen, jag gjorde samma sak som hon och satte mig i passagerarsätet bredvid förarsätet. Killarna kom tätt efter oss. Niall fick lov att sitta i Zayns knä och Harry i Louis'. Jag startade radion och suckade irriterat när låten en låt som handlar om en kille som dör startade och hans tjej gåter floder. Elin stängde genast av radion och slog en blick på mig. Hon startade bilen och körde iväg. Även Elin hade börjat gråta, jag vet att hon tycker väldigt mycket om Sam, inte på det sättet, utan på ett annat sätt. Hon och Sam har en väldigt bra relation till varandra även fast dom bara träffats några få gånger. Tårarna forsadde nu både från mig och Elin. Elin snyftade högt, likaså jag. Elin knappade in ett nummer på sin mobil.

“Hey Zaz” snyftade Elin fram. “Sam has been in a car accident. Can you please come and meet me at the hospital in ten minutes?”

Det var tydligen Zaz hon ringt till. Zaz var en nära vän med Sam. Jag hörde hur Zaz sa något i luren.

“St. Georges, yes” sa Elin.

Man hörde igen hur Zaz sa någonting igen.

“Yeah. See you there, love you hunny” sa Elin och stoppade ner mobilen i fickan.

Elin fick alltid ett litet leende när hon patade med Zaz, nu var det inte där. Stackars Elin. Hon måste verkligen vara ledsen, men som om inte jag är det, det är ju min pojkvän. Jag snörvlade högt. Killarna verkar inte fatta vad Sam betyder för mig och Elin, för dom satt och pratade på som vanligt. Nu var vi framme. Elin hoppade ur bilen när hon såg Zaz. Hon kramade Zaz och snyftade mycket. Hon sa nått till henne som jag inte uppfattade. Elin kom tillbaka med Zaz och låste bilen, eftersom alla hoppat ur redan. Hon stoppade ner nyckeln i fickan och vi började gå. Bara Sam klarade sig.

Elins perspektiv:

Vi gick in genom porten till sjukhuset. Vi gick fram till receptionen.

“Sam Werner” sa jag.

Tanten i receptionen tittade i sina mappar.

“Floor 4, door 106th” sa tanten.

Vi började gå mot hissarna. Vi kom fram och jag klickade på knappen som gjorde att hissen kom. Vi alla klev in i hissen och vi klickade på våning fyra. Vi åkte i några sekunder tills det plingade till och hissdörren öppnades. Vi gick och satte oss på ett par stolar. En doktor kom.

“We should meet Sam Werner, when can we meet him?”

“You can problaly meet him now” log doktorn. “All eight?”

“Yes, all eight” log jag.

“Okey. Come her all eight” sa doktorn och vi följde efter han.

104. 105. 106. Äntligen skulle vi träffa honom! Doktorn öppnade dörren. Sam låg därinne. Han var vaken.

“Samiii!” skrek jag och sprang fram och pussade honom på läpparna.

Det var en vanlig hälsnings grej, som jag och han brukade göra. Lisa hade inget emot det. Han pussade mig tillbaks.

“Eliniiii” skrek han hest.

Lisa kom springandes och kysst honom länge.

“How do you feel?” frågade hon och log snett.

Han hade slangar över hela kroppen och såg väldigt trött ut.

“Much better when you guys are here” sa han och log.

Jag pussade honom igen.

“We was soo scared” sa jag.

Zaz kom trängde sig sakta fram mellan oss. Hon gav Sam en lång kram.

“Shit Sam. I was so scared” sa hon.

“You guys don't have to be scared, I'm going to be okey” det sista sa han en aning osäkert. Han visste ju faktiskt om han skulle bli okej.

Lisa, jag och Zaz gav honom en gruppkram. Någon harklade sig bakom oss. Vi vände oss om, killarna, just det. Zaz fick nästan psykbryt. Hon höll nästan på att dö.

“Zaz your bastard! Calm down!” sa jag.

“But.. It's One Direction” sa hon hest.

“I know” sa jag. “They are me and Lisas friends”

“You said whuut?” sa hon.

“You heard me”

Vid det här laget hade killarna börjat skratta.

“Sas, you're a fan?” sa Zayn.

“Yes I am. And my name is ZAZ” fnissade hon och la extra mycket betoning på 'Zaz'.

“Haha, okey ZAZ” sa Zayn.

Vi snackade tills besökstiden var slut. Alla gick ut förutom Harry och jag. Jag gick och satte mig vid Sam och tog hans hand.

“See ya babe, hope you're being fine” sa jag och placerade en lätt puss på hans läppar.

Vi pussades ganska ofta, det var beviset på att vi brydde oss om varandra.

“Yeah. See ya babe” sa han och jag drog med mig Harry ut ur rummet, för han var stel som en pinne. Varför var han det liksom? Helt jävla stel som en pinne. Harry gick fram och viskade nått till Louis. Jag kunde höra han nämde mig, Lisa och Sam. Louis tittade förvånat på mig. Jag höjde på ena ögonbrynet och ryckte på axlarna. Jag hade ju ingen aning om vad dom snackade om. Jag ställde mig bredvid Lisa och började prata med henne om allt. Om, Sam, för det mesta. Vi pratade på engelska så killarna förstod hur mycket han betydde för oss. Jag tittade bakåt för ett slag, Harry såg ledsen ut, och Louis en aning arg. Va? Vad har hänt? Jag tittade på Lisa som tittade på mig, och knyckte bakåt med huvudet. Hon tittade bakåt och sedan på mig igen, sen mimde hon: 'Varför så ledsen och arg?'. Jag mimade tillbaks: 'Vet inte?'. Sen slutade vi mima och fortsatte mot bilen. Jag låste upp dörren till bilen och alla hoppade in. När vi kom hem till mig och alll klivit ur bilen och den var låst och allt, kom Harry och drog i mig. Han ville kanske att vi skulle prata? Jag följde i alla fall efter honom när han började gå. Helt plötsligt stannade han och vände sig och tittade på mig.

“Why do you kissing your sisters boyfriend” sa han.

Jag blev nervös, vet inte varför? Det var ju liksom min och Sams grej.

“Cause it's me and hims thing” sa jag.

“Kissing each other? What does Lisa say about that?”

“Yes. She thinks it's okey. Why do you care?” sa jag, kanske lite för kallt.

Harry rodnade och gick iväg. Jag var påväg att gå men då kom Louis. Jag suckade.

“Why do you..” började han, lite argt.

“Kissing Sam? 'Cause it's me and hims thing!” sa jag. “And Lisa thinks that okey! Why do all care at all?!”

Jag vet inte varför jag skrek så mycket. Louis tittade chockat på mig höjde på ögonbrynet och gick iväg. Jag satte mig ner i gräset och suckade. Varför brydde sig alla? Jag tog upp mobilen och ringde José. Hon svarade glatt.

“Hey handsome girl on the other side of the phone!” skrek hon.

“Hey there freaky!” skrek jag tillbaka.

Jag tittade mot huset och såg nån vara tryck mot fönster rutan, nej in nån, några. Hmm, ifall jag ser rätt så är det, Lisa, Louis, Zayn, Harry, Niall och Liam. Kanske för att jag skrikit?

“What's up?”

“Inget speciellt. Har just bråkat med både Harry och Louis” suckade jag, men log fortfarande för att ingen skulle sa att jag var trött på allt det där.

“Tråkigt att höra. Hoppas det blir bättre” sa hon. “Meen, vet du?”

Hon lät väldigt glad när hon sa det sista.

“Nej?” sa jag glatt.

“Jag har blivit tillsammans med Alex, du vet, han i trean, som är ett år yngre än oss” sa hon.

José hade varit kär i Alex i evigheter, även fast han var yngre. Jag reste mig upp och började hoppa av glädje, även fast hon inte såg det.

“Du sa vaaad! Grattiis!!!” skrek jag.

Jag och Alex var väldigt bra vänner. Så det var bra, annars skulle jag få lov att lära känna honom. Och jag är den typen som är ganska svår i början.

“Japp! Och TAAACK! Gud vilken tur att du och Alex är så bra vänner, annars så skulle det aldrig blivit jag och han” sa hon.

“Jag får väll såga: Varsågod!” sa jag och hörde hennes klingande skratt.

“Men du vi ses, jag ska till Alex och ha kysskalas, see ya babe!” sa hon.

Jag skrattade lätt åt henne.

“Ja, see ya babee” sa jag och vi la på.

Jag hade fortfarande ett stort leende på läpparna när jag gick in i huset igen.

---

Kapitel 7 guys! Hoppas ni enyojade. Lite sent att lägga ut det.. Ni kommer trpoligen få ett kapitel imorgon, hejdåå!