Tjugo minuter senare:

Jag låg med huvudet tryckt mot Harrys bröst och grät, mina armar låg uppslängda runt hans hals. Stackars Spirit. Jag älskade filmen, men hatade den samtidigt. Den fick mig att gråta, det var det jag hatade, men samtidigt så var den så himla bra, det var därför jag älskade den. Harry strök mig över ryggen. Lite senare var filmen slut och jag grät gläje tårar. Han var så fin, Spirit. Jag drog mig bort från Harry.

“I LOVE this film! Even thoug I cry” sa jag.

Hrry log mot mig. Jag trkade mig runt ögonen och tog upp min spegel ur väskan för att kolla så jag inte såg ut som skit.

“Shit! My eyes are red and under my eyes I'm black because of my mascara, can't believe you actually like me” muttrade jag.

Jag försökte torka bort mascaran, men då drog Harry mig intill sig.

“I like you for who you are, not for how you look like”

När han sa det smälte jag inombords. Det var det finaste någon någonsin sagt till mig. Jag torkade snabbt bort min mascara under ögonen.

“That was the nicest thing someone ever has told me” sa jag och snyftade till.

Harry log mot mig.

“And it's true” sa han försäkrande.

Jag log mot honom och pussade honom på hjässan.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag låg och halvsov i Harrys soffa. Jag var så trött efter allt gråtande att jag bara ville sova. Jag visste att jag borde gå hem, men jag råkade 'nästan' somna här. Jag tänkte lite till innan jag helt slocknade.

 

Harrys perspektiv:

Elin hade somnat på min och Louis' soffa, och hon var så söt. Jag tog fram min mobil och knäppte av ett foto på henne. Jag la upp den med texten.

 

@Harry Styles @Harry_Styles

Look who's sleeping on my couch? Tired, I geuss. ;) x

 

Helt plötsligt ryckte hon till, jag trodde jag väckt henne, men det hade jag verkligen inte. Hon vred sig så att hennes ansikte var mot mitt. Hennes ansiktuttryck. Det var en förbindelse mellan arg och rädd. Undrar om hon har en mardröm? Hon öppnade munnen och ett skrik slapp ut. Han vred sig. Hon kröp ihop till en boll.

“Help me” viskade hon. “Please anybody help me.. HE DIED!!”

Det sista skrek hon. När hon gjorde det ramlade hon ur soffan. Hon öppnade ögonen. Jag hade förväntat mig ett lättat uttryck. Men nej, så fel. Hon skrek rätt ut och höll händerna för ansiktet. Jag gick och satte mig bredvid henne.

“Elin it's okay, it was a nightmare” sa jag lugnt.

Hon tog bort händerna från ansiktet och tittade på mig. Hon slängde upp armarna runt min hals.

”I thought... I lost you” sa hon tyst.

”You didn't” log jag.

”I'm glad” sa hon.

Hon reste sig upp och borstade av dammet från hennes byxor. Hon såg allmänt förvirrad ut. Och i detta ögonblick ramlade hon ihop till en hög på golvet. Jag reagerade snabbt. Jag sprang snabbt fram till henne och satte mig på huk. Mitt hjärta dunkade snabbt.

”Elin?” sa jag och kände paniken.

Hon rörde lite på sig. Det tog mig inte en lång stund innan jag insåg att hon ramlat ihop av trötthet. Hon låg nu och sov på mitt vardagsrumsgolv. Dörren till lägenheten öppnades och killarna klev in och väsnades. Jag vände mig mot dom.

”Shhh.. She is aslepp!” sa jag.

”Who?” sa Niall förvånat.

”Elin” sa jag.

Dom gick runt soffan där jag satt och såg Elin ligga där och andas lätta andetag. Dom aww:ade. Hon drog upp händerna mot ansiktet och kröp ihop till en boll. Vi gick därifrån och in i köket. Efter en stund såg vi en skepnad i dörren till köket.

“On the floor, seriously?” sa hon stött.

“You fall asleep” sa jag med macka i munnen.

“Groose-” sa hon. “- Anyway, how could I fall asleep on the floor?”

“You almost fainted” sa jag.

Hon skakade på huvudet åt sig själv.

 

 

Lisas perspektiv:

Var var hon? Skulle jag fråga Zaz? Nej, hon brukar inte veta. Undrar vad Sam gör? Han kom ju hem från sjukhuset igår. Det gjorde mig lättad. Ifall Elin var hos Harry hoppades jag på gud att hon inte blev för trött, för hon kan nästan svimma av trötthet ibland. Jag kunde inte ringa, för min mobil hade försvunnit. Jag klev upp ur min säng och nerför trappan. Jag gick ut och började gå. Varför är det bara Elin som har körkort? Ugh. Jag gick upp för uppfarten och trappan och plingade på. Dörren öppnades. Jag slängde mig runt Sams hals. Han backade ett steg och skrattade.

”I've missed you too?” skrattade han fram.

Jag borrade in mitt huvud i hans axel. Han är det bästa som finns. Jag kysste honom snabbt och han tittade på mig med blandade känslor. Förvirring, förvåning, och glädje.

”I love you Sam” sa jag sakta.

”I love you too Lisa”

 

Elin's perspektiv:

Jag satt med armarna i kors och väntade på svar från killarna.

”I reply: Why didn't you wake me up?”

Jag var alldeles utmattad efter min lilla 'sovstund'.

”Because you were so cute when you were asleep” skämtade Louis.

Jag lipade åt honom.

”Ha-ha, very funny Lou”

Helt plötsligt fick jag en konstig känsla, som jag alltid får om nåt dåligt ska hända antingen mig eller Lisa. Mitt ansikte går från avslappnat till på hel spänn. Jag är helt säker på att all färg i mitt ansikte försvinner. Jag reste mig så fort att stolen far i golvet.

”I gotta go” sa jag snabbt och sprang ut till hallen.

Jag drar på mig skorna och ska precis rusa ut genom dörren när en arm tar tag i min. Jag vänder mig om och min panik lyser genom mina ögon. Han tittar förvirrat på mig. Jag pussar honom snabbt och drar sedan bort min arm ur hans grepp och springer ut genom dörren. Eftersom Sam kom hem igår bestämmer jag mig för att att springa hem till honom. Jag rycker upp dörren till Sams hus när jag kommer dit. Jag springer in i köket och där står Lisa och Sam bundna med munkavlar i munnen. Jag springer och tar bort munkavlarna och knyter sedan under mycket svärande upp repen. Vi springer ut ur huset.

”What in air happend?” sa jag väldigt oroligt.

Vi hade börjat gå hem till oss nu.

”A man came in to the house and promised to shoot us if we didn't stood still” sa Lisa. ”Who did you-. Tvillinginstinkten”

Jag nickade. Vi fortsatte gå och kom tillslut fram till vårt hus. Jag öppnade dörren och vi gick och satte oss i köket. Jag började göra ordning en macka till mig, Sam och Lisa. Jag gav dom mackorna och dom började äta. Sam åt på ett väldigt sofistikerat sätt, medan Lisa bara vräkte i sig. På det sättet var vi ganska lika. Efter vår lilla matstund bestämde vi oss för att gå ut på stan, klockan var ju ännu bara 8 på kvällen och det var lördag. Vi kom in centrum och började gå lite. Helt plötsligt skriker Lisa till. Vi vänder oss mot henne. Där står Harry.

”I need to talk to you, Elin”

Va? Haha. Jag fnissar till. Lisa tittar på mig och fnissar hon också. Sedan harklar hon sig.

”Ehm, Elin, is there” han blir högröd i ansiktet och går fram till mig.

”Wow, didn't know we changed name, ELIN?” sa jag och fnissade.

”Nah, me niether, LISA?” vi brast ut i ett asgarv.

Harry drog iväg mig. Jag sträckte ut armarna mot Lisa och låtsades gråta. Lisa gjorde samma sak mot mig. Sam och Harry skrattade åt oss. Vi började göra konstiga miner åt varandra. Sedan garvade vi. När vi var kanske 10 meter ifrån varandra började Harry prata med mig.

”Why did you go so fast earlier?”

”Lisa was in danger, I felt it” sa jag sanningsenligt.

Han nickade.

”I'm sorry to ask, but what happend?” sa Harry sedan.

”A man came in to the house and promised to shoot Lisa and Sam if they didn't stood still”

Jag sa det med lite ilska i rösten.

”Oh I'm sorry”

”Doesn't matter”

Jag ställde mig på tå och kysste honom. Han log mot mina läppar. Vi gick sedan tillbaka till Sam och Lisa. Hon flinade mot mig.

”You just-” jag täckte för hennes mun.

”Swedish please, in this moment I don't know english” sa jag och alla började skratta.

Inklusive Lisa så hon bet mig i handen. Jag drog åt mig handen.

”Du kysste precis Harry inför folk, det vet du va?” sa hon.

”Ja.. Jag ville det” sa jag sakta.

”Hemligt?” sa Lisa frågande.

”Jag ville det, men sedan orkade jag inte utan bara gjorde det!” sa jag.

”Haha okej?”

Jag lipade mot henne, hon lipade tillbaks. Jag frågade Sam ifall jag fick sitta på hans axlar, det fick jag. Han böjd sig ner och jag hoppade upp på hans axlar. Jag sträckte upp armarna i luften och skrek högt.

”I'M THE QUEEN OF THE WORLD!”

Lisa, Harry, och Sam blir högröda i ansiktet och tittar ner i marken när de ser att alla kollar mot vårt håll. Jag fnissar stolt.

”I said I could get a little excited about being on the heights, and you know that, Sam and Lisa”

Lisa skakar på huvudet och Sam suckar skrattandes. Harry tittar frågande på mig. Jag nickar småskrattande. Han mimar 'you are to cute sometimes'. Jag ler och mimar tillbaka 'you too'. Han ler det där charmiga leéndet så jag få lov att lägga mig på Sams axel.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Blogg.se är helt korkat. Ibland funderar jag på att byta adress till devote istället, men det tänker jag ju såklart inte göra. Hoppas ni gillade kapitlet iaf! :)