”We're going partying boooys!” ropade jag in i trapphuset.
Inget svar. Jag sprang och slet upp alla dörren, eftersom dom var olåsta.
”WE'RE GOING PARTYING, ARE YOU DEAF?!” skrek jag högt.
Jag hörde svaga muttrande.
”SLEEPYHEADS!!”
Alex, Lisa, Rich och José stod och höll för öronen. Efter ett tag kom dom ut. Jag skakade på huvudet åt deras trötta uttryck.
”The time is ten minutes past 7, and you are tired?” jag skrattade.
Jag hoppade upp på Alex axlar och han började gå. Jag lallade runt och skojade, ibland böjde jag mig ner mot Axels ansikte så det såg ut som jag pussade honom bara för att göra Harry avundsjuk. Det var så roligt att höra hans muttrande om att jag var dum. Det var ganska svårt att hålla skratten inne.
”Jag får ont i axlarna!” klagade Alex högt.
”Det skiter jag i!” sa jag lådsats kaxigt.
”Men hallå, var snäll mot brorsan!” sa Richard på skoj.
”Men hallå?! Jag vet att du inte bryr dig” sa jag och lipade mot honom.
”Hallå, flickor!” sa Lisa till mig, Rich, och Axel. ”Var lite snälla mot varandra!”
Axel och Rich muttrade till. Dom HATADE att bli kallad ´flickor´.
”Men hoppa neeer!” sa Alex.
”Elin, du är inte klok! Vad håller du på med?!” utropade José.
”Jag ställer mig upp på hans axlar ser du väl!” sa jag tillbaka och fortsatte försöka ställa mig.
Men då kom Zayn, det puckot, och förstörde allt. Han drog ner mig igen.
”I hate you!” sa jag och lipade.
”GÅ NER ELIIIIN!!!!!!” klagade Axel.
”Nope! Jag vill inte!” sa jag.
”English?!” hörde vi några desperata röster säga.
Vi började skratta.
”Sure” sa José.
”LALALA, WE'RE NOT HERE FROM, LALALA” sjöng jag och min dumskallar till kompisar från Sverige och Frankrike.
Killarna skrattade lågt. Vi fortsatte nynna på låten ända tills vi kom hem till mig och Lisa. När vi kom in, visste jag redan att på skulle på affärsresa i 3 dagar, så vi kunde hur lugnt som helst ha fest här. Lisa hade fixat i ordning det snabbt när vi kom hem. Medan hon fixade med läskedryckerna och drinkarna så sprang jag iväg och ringde alla som var bjudna. Zaz och Sam. Efter 10-15 minuter kom både Sam och Zaz.

Senare på kvällen satt jag och Harry i soffan och kysstes, jag var inte full, men Harry var lite, men vi njöt av nuet. Jag satt i hans knä och hade armarna runt hans hals.
”Can you two get a room?” utropade Louis, lite halvt äcklat.
Jag vände mig mot Louis och log lite fräckt.
”Why?” flinade jag.
”Because you are sitting there and just... NEVERMIND” sa Louis surt.
Jag vände mig mot Harry.
”I think he's just jealous 'cause Eleanor isn't here” sa jag.
”I'M NOOOT!” skrek Louis.
”Oh yes he is” svarade Harry.
Jag pussade Harry snabbt och gick sedan iväg till Alex.
”Så, hur har din dag varit hittills?”
”Jag vet inte??” sluddrade Alex.
Det märktes att han var full. Harry kom gående, han vacklade lite.


Senare:
Kvällen hade blivit helt crazy, och fel par hade hånglat upp varandra för att dom var för fulla för att bry sig. Jag, stod och hånglade med tungor inblandade med Alex. Harry satt i soffan och hånglade med José. Mina händer gled upp för hans bröst och la sig kring hans nacke. Lisa satt och kysstes med Niall och Sam med Zaz.
Kvällen började glida mot sitt slut och alla somnade på mitt vardagsrumsgolv. Jag somnade med huvudet på Alexs bröst, är det ändå jag minns.


Jag vaknade nästa morgon utav att Harry stod med ett, lite ilsket uttryck va?, ovanför mitt huvud. Jag lyfte försiktigt upp mig själv och reste mig upp. Jag tittade ner och såg Alex, José, Richard, Sam och alla dom andra sova djupt. Harry visade att jag skulle följa med upp till mitt rum, jag gjorde som han visade och följde efter. När vi kom in på mitt rum, stängde jag dörren och satte mig i min datorstol och snurrade ett varv innan jag började må illa. Harry glodde små ilsket på mig.
”What's your problem?!” utbrast jag, när jag blev irriterad över att han bara satt och glodde.
”Let me correct: What's YOUR problem?!”
”What? I haven't done anything to you?” sa jag ilsket.
”Oh really? You haven't? Only the fact that you was making out with Alex yesterday!”
Han lät jävligt förbannad.
”Sorry then! I was DRUNK! And you know, you were making out with José, so you have nothing to say about!” skrek jag.
”Wait, I was?” sa han.
”YES! Stop judging me for what I am doing when I'm drunk, when your doing it you too!” mitt ansikte lyste säkert av ilska nu.
”I'm sorry Elin.. I don't want to fight with you.. Please? Forgive me?” han lät med ens sårbar.
”I forgive you.. And I'm sorry too” jag gick fram till honom och satte mig i hans knä och kramade honom.
Dörren öppnades, det hörde jag. Men jag ville inte släppa taget om honom. Någon knackade på min axel. Jag fick lov att släppa. Jag reste mig upp och tittade vem det var. José.
”Vi hörde upprörda röster..?” sa hon oroligt.
”Förlåt. Jag och Harry, bråkade lite, men det är okej nu” José log mot mig.
”Bra”
”Minns du vad som hände igår?” sa jag.
”Ja.”
”Förlåt för att jag hånglade upp din pojkvän” sa jag, med ett snett leénde.
”Och förlåt för att jag hånglade upp din” jag sneglade på Harry om satt djupt försjunken i sin telefon.
”Det gör inget, jag kommer ner alldeles strax” log jag och José började gå ut från mitt rum.
”Sorry, I have to go, come down if you want to”
Jag gick ner och märkte att alla var vakna förutom killarna.
”Gick lite vilt till igår kanske?” flinade jag till dom.
Med ens såg alla generade ut, förutom Sam då, han förstod ju inget.
”Finnennnn” sa jag och José stirrade på mig med ett galet uttryck. Ingen förutom jag och José visste om smeknamnet Finnen. För hon gillade inte hennes andra smeknamn så värst mycket, särskilt inte Finnen, det blev hon bara generad av. Fast hon brukade garva ihjäl sig när vi tog upp ämnet om det.
”Vem är Finnen?”
Jag öppnade munnen men José satte handen för min mun.
”Sebbe” sa jag när José släppt taget.
Man såg att José pustade ut.
”Min och José´s kompis”
”Elin! Vi ringer han!” sa José glatt.
”Ja, bra idé!”
Jag slog in hans nummer och det började ringa.
”Sebbe”
”Tjeenaaa, det är Elin!”
”Elin pelin felelin?”
”Just det!”
”Finnen då?”
”Hon är också här” jag log.
”Fan va najs”
”Aaahaa duu!”
”Ni är i London nu, va?”
”Aah, hur visste du det?”
”Typ alla i gymnasiet vet om det, och jag går ju på samma gymnasium som du gjorde”
Man hörde hur han log.
”Ja, jag vet”
”EEEH FINNNNENNNN DEEEEEER?!!” skrek Sebbe.
”JJJAAAA” skrek jag tyst för att inte väcka killarna.
”Fur jeg präta mäd hene(Får jag prata med henne´)?”
Jag skrattade åt hur han pratade.
”Ja, det får du väl”
Jag räckte över telefonen till José och hon tog emot den, dom pratade en stund, sedan la dom på. Jag och José log mot varandra. Rättelse, jag och Finnen log mot varandra.